Välkommen till Trädgårdsliv

PremiumPrenumerera

Bryan’s Ground

”The strictest formality of design with the maximum informality of planting”. Vita Sackville Wests klassiska devis är en tydlig ledstjärna på Bryan’s Ground, en av Englands mest kända trädgårdar som fortfarande är i privat ägo.
Av Klas Kihlberg

 

 

Ovan/Above: ”The Dovecote -Garden” med duvslaget i fonden. Byggnaden ser ut att vara från tudortider men har blott 20 år på nacken.

 

Alldeles precis vid gränsen till Wales ligger en av Englands mest kända trädgårdar. I alla fall av de som fortfarande är i privat ägo. Det som en gång var tolv hektar jordbruksmark, med ängsmarker åt söder och låga kullar åt norr, är idag en svit av trädgårdsrum som drar besökare från hela världen. Sedan 25 år bor och verkar David Wheeler och Simon Dorrell här och det är under deras tid som trädgården blivit till vad den är idag.

Fast de började inte med en tom kanvas, här fanns en hel del att bygga vidare på. I början av 1900-talet kom två ogifta systrar, Elisabeth och Mary Durning Holt (även kallade Betty och Molly) hit och köpte en bit mark. På den lät de bygga sig ett hus och runt det anlades en trädgård. Betty och Molly visste precis vad de ville ha; både det nya huset och den ambitiösa trädgården skapades i bästa Arts and crafts-stil. Här kom många av de stiltypiska elementen att ta plats: ”sunk garden” med en cirkelformad näckrosdamm, mängder av formklippt idegran och buxbom, höga häckar och en lång pergola med rosor. Här fanns också en stor muromgärdad köksträdgård och växthus där det drogs upp grönsaksplantor och annueller.

Systrarna hann dock knappt flytta in när den ena, Betty, gifte sig och fick en son. Då flyttade Molly till en av stugorna på tomten och lät den lilla familjen husera i huvudbyggnaden. Bettys make dog tragiskt, bara några år senare i första världskriget, och Molly kom att ta hand om sin syster och systerson. De stannade tillsammans på Bryan’s Ground ända fram till 1935.

 

 

Ovan/Above: Fruktträdgården och den serpentinformade kanalen är trädgårdens mest avbildade del. Ett rutnät av fruktträd mitt i ett hav av strandiris ’Papillon’. På försommaren lyser det i ett par veckor i ljusblått. Kanalen skapar en effektfull siktlinje in i trädgården, in mot huvudbyggnaden som speglar sig i vattenytan.

 

Mycket av det systrarna skapade fanns kvar 1993, då David och Simon tog över som ägare i sjätte ledet. Sedan dess har de omvandlat och utvecklat trädgården till en av landets mest omtalade och avbildade. En trädgård där människohandens inverkan är högst påtaglig men där naturen och slumpen också har spelat en stor roll. Självsådda växter och vissa utvalda ”ogräs” får ta plats och styra trädgårdens innehåll minst lika mycket som ädlare plantor. Det är en trädgård som skapats enligt Vita Sackvilles devis: The strictest formality of design with the maximum informality of planting.

Bryan’s Ground består, precis som Sissinghurst och många andra av de välkända brittiska trädgårdarna, av en mängd olika trädgårdsrum. De är sammankopplade av raka gångar – ibland lagda med sten men oftast bara av klippt gräs. Närmast huset och vidare västerut ligger den formella delen. Åt öster sträcker sig ett stort parkliknande område – ett arboretum som David och Simon började plantera år 2000. Arboretet kallas ”Cricket Wood”, eftersom det en gång användes som plan för traktens kricketmatcher. Idag finns här tusentals träd och buskar och även om stämningen är vildare knyter den an till den formella trädgården genom de långa raka gångarna och de fantastiska siktlinjerna.

 

 

”The Dutch Garden” är fri från blommor och mest bara grön. Den domineras av den långsträckta kanalen mitt i en allé av lindar.

 

Trädgårdens mest avbildade del måste nog ändå vara fruktträdgården, precis vid infarten: ett rutnät av fruktträd mitt i ett hav av strandiris. På försommaren lyser det i ett par veckor i ljusblått. När David och Simon kom till Bryan’s Ground kunde de tydligt se att gräsmattorna framför huset, ut mot vägen, en gång måste ha varit en fruktträdgård och de bestämde sig direkt för att återskapa den. Trettio olika sorters äppelträd planterades i var sin ruta om 3×3 meter och rutorna fylldes av ljusblå Iris sibirica ’Papillon’. Detta raffinerade och formella formspråk mjukas upp av de enkla, klippta gräsgångarna mellan rutorna. Femton år senare byggdes en serpentinformad kanal som idag är det första man möts av vid infarten. Kanalen skapar en effektfull siktlinje in i trädgården, in mot huvudbyggnaden som speglar sig i vattenytan.

En annan fotogenisk del av trädgården är ”The Dovecote Garden”, duvslagsträdgården. Huvudnumret är det höga och smala korsvirkeshuset, duvslaget, med öppningar åt tre håll. Det ser ut som det stått här sedan tudortider men har faktiskt inte mer än 20 år på nacken. Från den södra öppningen löper ett smalt trädgårdsrum ut mot ängsmarkerna utanför, så här års alldeles gula av smörblommor. Det är strikt symmetriskt, med idegranskoner och höga häckar som flankerar den breda gräsgången. Trapporna som leder ned från duvslaget omges av rabatter som så här års domineras av blommande kirskål. De samsas med ormbunkar, engelsk vallmo och tyskiris i knopp. Helt uppenbart finns kirskålen här för att det är en vacker växt i sig, inte för att man gett upp kampen mot ogräset – ett av många exempel på den informella stilen när det kommer till växtmaterial.

 

 

Ovan t v (top left): Ögonfägnad, utan vidare funktion.
Ovan t h (top right): Okänd gul klätterros i ”The Formal Garden”.
Nedan t v (bottom left): Kirskål i -mängder, ett av många exempel på den informella inställningen till växtmaterial på Bryan’s Ground.
Nedan t h (bottom right): Mäktig siktlinje i ”The Cricket Wood”, ett arboretum med tusentals träd och buskar.

 

Från duvslagets öppning åt väster kommer man ut till ”The Sunk Garden”. Det ligger alldeles framför stora huset och är en av de delar av trädgården som fanns här när David och Simon tog över. I en cirkel av stora buxbomsklot och höga idegranscylindrar ligger en stensatt damm med näckrosor. Ett stort silverpäron skimrar i en av hörnorna och i en annan står en senblommande magnolia. Längs huset löper en loggia helt inklädd i blåregn, en av de bästa platserna att ta med sin tekopp till och invänta de hembakade bakverken som serveras från kafét. Gången utanför är lagd med tegel i fiskbensmönster och i fogarna sticker det upp akleja och lammöron som suddar ut gränsen mellan var gången slutar och rabatterna börjar. Det är en oerhört inspirerande, vacker men också intensiv del av trädgården: färgstarkt och myllrande och med ett för dagen bländande solljus. Därför är det riktigt skönt att gå in i nästa trädgårdsrum, ”vägg-i-vägg”. ”The Dutch Garden” är något helt annat – avskalat och nästan helt befriat från blommor. I centrum ligger en långsträckt, grund vattenyta med en hundstaty i ena ändan. I övrigt nästan bara olika nyanser av grönt. Känslan blir nästan som ett romerskt bad, där man går från det heta vattnet i caldariet, och kyler ner sinnena i frigidariet. Och det är förstås det som är tanken.

Vidare västerut fortsätter den formella trädgården i ett tydligt rutnät med raka gångar och höga klippta häckar. Det är tätt och intimt, ibland nästan djungelartat i den ymniga växtligheten. Ute i solskenet är det brännande hett och något slags broms följer envist efter mig och attackerar med jämna mellanrum. Som tur är finns det många skuggiga platser att pausa på. Vissa delar av trädgården verkar nästan lite ofärdiga, som projekt i vardande. Andra känns helgjutna i sin form men ändå föränderliga. Det är lite vilt och inte perfekt skött. Jag uppskattar den känslan, att det är en trädgård i utveckling och en högst ”levande” sådan – till skillnad från de välkända ikonerna Sissinghurst och Hidcote, som är mer museala, pedantiskt skötta och kan kännas ganska frusna i sin form.

Bryan’s Ground ligger i västra England, alldeles på gränsen till Wales. Strax utanför den lilla staden Presteigne. Trädgården är privat men är öppen för besökare. Läs mer om öppettider på deras hemsida.

http://www.bryansground.co.uk

Premiuminnehåll

Premium content
Mer än 120 reportage med fantastiska trädgårdar och växtporträtt.
More than 120 articles featuring amazing gardens and plants.