Modern idyll

 

Mellan skog och hav har en av Sveriges mest framgångsrika inredningsarkitekter och möbelformgivare skapat en modern svensk, lantlig idyll. En miljö där hus, trädgård och natur harmoniskt hänger samman. 

 

Av Klas Kihlberg

På landet men nära stan var vad som lockade Jonas när han för 25 år sedan fann det lilla fritidshuset från 1960-talet. Ja, och så det faktum att havet bara låg ett litet stenkast bort – för just dragningen till livet på sjön har följt Jonas livet igenom. Passionen för trädgård kom mer på köpet, allt eftersom planerna för ett helt nytt hus skissades fram. Det var alltså platsen här som väckte trädgårdsintresset.

– Jag har alltid hämtat inspiration från naturen till nästan allt jag skapar – organiska former, som stjälkar och grenverk dyker upp i mycket av det jag gör. Så det var inte så konstigt att jag förr eller senare skulle bli intresserad av trädgård.

Så berättar han själv, Jonas Bohlin, en av Sveriges mest kända och välrenommerade inredningsarkitekter och formgivare. Hans meritförteckning är imponerande lång och går tillbaka till tidigt 1980-tal med den ikoniska betongstolen ”Concrete” och stilbildande inredningar för restaurangerna Rolfs kök och Sturehof i Stockholm. Bland mycket annat.

Tomten han köpte med sin dåvarande hustru ligger i Fredriksro, ett område med många gamla sommarnöjen i trä från tiden runt förra sekelskiftet. Det ligger strax norr om Gustafsberg, i Stockholms innerskärgård. Det är lantligt med vindlande grusvägar genom ett småkuperat landskap.

– Vi hade alldeles precis fått vår son när den här lilla stugan blev till salu, berättar Jonas. Området kände jag väl till eftersom jag har vänner här i Fredriksro och varit här många gånger. Det kändes verkligen rätt.

Huset kallas numera Ängsvillan. Bland grannhusen fanns redan en Parkvilla, en Sjövilla och en Bokvilla. Det var så man hittade hit innan några gatunamn fanns. Eftersom Jonas tomt gränsade till den stora betesmarken, eller ängen, var namnet ganska givet. Några hundra meter bort ligger den gemensamma bryggan där Jonas har sin långbåt – den han 1994 rodde och seglade ända till Paris med. 

Tomten är på 2300 kvadrat men upplevs som större då den gränsar mot ett naturreservat, med nämnda betesmark direkt inpå, med får och hästar. Jonas började skissa och rita på både hus och trädgård direkt efter att han köpt tomten, men det skulle ta sin tid – hela 17 år – innan det stod färdigt.

– Jag ville att husen skulle kännas naturliga på platsen men ändå samtida. Inte som någon kopia av ett gammalt hus utan mer som en klang av de hus som finns här omkring. Samma gällde för trädgården. 

Jonas ville till exempel inte att det skulle vara så mycket gränser, att det gärna fick flyta ihop lite. Så bortsett från ett elstängsel mot betesmarken finns här inte mycket av höga häckar, staket eller plank. Istället för ett enda stort hus ritade Jonas fyra hus, för att skapa rum i trädgården. Det ger många olika platser att vistas på beroende på vind, ljus, utblickar och insynsskydd. I centrum finns den stora innergården, omgiven av bostadshuset i vinkel och en ­separat flygelbyggnad En låg stengärdsgård avgränsar gården åt sydost.

– En annan viktig aspekt var att det skulle kännas som ett sommarhus. Lite sprött och transparent med mycket dörrar, för att få in trädgården och naturen. 

Vid sidan av omgivningens hus och trädgårdar har Jonas inspirerats av Öland, där han varit mycket genom åren, och då framför allt gårdsmiljöerna där, med stenmurar och marksten av kalksten. Likaså av Hälsingland, med sina smala och höga gårdshus.

– Jag ville bygga ett vackert svenskt hus. Ett som inte skriker utan känns mer i harmoni med miljön runt omkring. 

När grundplanen för husen var klar, men innan bygget kommit igång, började Jonas rita och anlägga trädgården. Eftersom han aldrig anlagt en trädgård förut konsulterade han sin goda vän Göran Lindberg som är landskapsarkitekt.

– Jag kallar honom ibland för min trädgårdsterapeut, säger Jonas och skrattar. Med honom kan jag bolla idéer och tankar med, men i det stora hela ritade jag trädgården själv.

De olika rummen i trädgården fick olika markmaterial – gräs, ölandskalksten, smågatsten och natursingel. När Jonas, som han säger, ”möblerat trädgården”, beställde han sina första träd. Ett 30-tal, däribland de 16 äppelträd som står i äppellunden, längst bort mot betesmarken. Och just lunden är kanske ett av de starkaste trädgårdsrummen, det som verkligen sätter pricken över i:et vad gäller lantlig sommharhuskänsla: äppelträd i ängsmark, med en klippt gång rakt igenom bort till tomtgränsen. 

– Jag slår den veckan efter midsommar och så en gång till på hösten, i oktober. Står det högt gräs kvar över vintern trivs sorkarna för bra och frossar på äppelträdsrötter.

Jonas har gjort flera försök med att så in ängsblommor men med skralt resultat. Numera låter han det bli som det blir. En del lupiner dyker upp här och var och dem försöker han hålla efter – även om det tar emot, för han tycker att de är vackra.

Med fruktträden på plats har trädgården fyllts på allt eftersom med andra växter – rosor (mest vildrosor), kapri­foler, syrener, klematis och blåregn, för att nämna några.

Även om känslan i trädgården på många sätt är omisskännligt svensk finns här även en del flörtar med sydligare nejder, som till exempel den lilla vinodlingen vid växthuset.

– Det var en slänt i söderläge som jag tyckte passade fint för vinstockar. Jag grävde ut och skapade tre små terrasser som fylldes med en blandning av grus och jord, en halvmeter djupt. Jag lät tillverka massiva markjärn som avgränsning – 10 mm tjocka. 

De skräddarsydda markjärnen är bara ett av många exempel på fina och genomtänkta detaljer som dyker upp trädgården. Runt äppelträdens stammar står gedigna rådjursskydd, även de av massivt järn som nu blivit roströda. Och så finns här flera exempel på hans egen möbeldesign – som planteringskärlet ”Krokben” och stora träbordet ”Bakgård”, båda ritade för Nola, och stolen ”Sto” som Jonas skapade till en utställning på Borgholms slottsruin. Här finns förstås också ett exemplar av betongstolen ”Concrete”. Eller snarare en variant av den.

– Den är gjord helt i järn! Så att en redan jättetung stol blev dubbelt så tung. Jag tyckte det var en kul blinkning till reaktionerna på förlagan.

Men vid sidan av de egna alstren finns här även andra designklassiker – som LC-stolar i flätad korg och, inte minst, utemöblemanget ”Pia” som ritades av Tore och Erik Ahlsén för Gärsnäs på 1940-talet.

– De har verkligen varit en stor inspiration för mig som möbelformgivare. Känns fortfarande så otroligt moderna.

Det är verkligen en fantastiskt sammanhållen miljö Jonas har skapat. Husen, trädgården och den intilliggande naturen – allt hänger ihop på ett harmoniskt sätt. Visst är förutsättningarna goda på en så här vacker plats, men inte tu tal om att en mästerlig formgivares fingertoppskänsla skapat något utöver det vanliga. En modern, svensk idyll. •