Välkommen till Trädgårdsliv

PremiumPrenumerera

Christels radhus

 

Christel Kvant är lika mycket miljöaktivist som estetisk trädgårdslady. Vi besökte hennes radhusträdgård i Helsingborg när plommonet stod i vackraste blom. Det blev ett engagerat samtal om vilda bin och stora träd.

 

Text Lisa Ising / Foto Gabriella Dahlman

 

 

Vi har väntat på ett träd. Så som det ofta är i trädgårdssammanhang. Först är det för tidigt; hårda knoppar, fastän sorten ska vara tidig. Men strax kan det i stället vara för sent! Efter veckor av envis kyla sätter vårvärmen in med full kraft – och plötsligt deklarerar SMHI, att nu är det minsann sommar, åtminstone meteorologiskt sett.

Christel Kvants vårträdgård innehåller ett magnifikt plommonträd – och tänk om det har hunnit blomma ut under den sommarlika påskhelgen? Fast när vi kommer kan vi andas ut. Opal-trädet står i fulländad blom, som ett kritvitt moln med bedårande kejsarkronor vid sina fötter.

– Paradnumret i vårt radhuskvarter är definitivt när alla gamla fruktträd blommar, konstaterar Christel Kvant och ser själv lite lättad ut.

Radhusen på Tågaborg i Helsingborg, där hon bor, är från 1920-talet med tydlig engelsk inspiration och varje liten trädgård har kvar det fruktträd som planterades här för snart hundra år sedan.

– Fruktträd är det finaste man kan ha! Slår alla tjusiga magnolior. Enkla och opretentiösa, fantastisk blomning och så dessutom härlig frukt, tycker hon.

Och lika viktigt; fruktträdens vårblomning ger mat åt hungriga humlor och bin, vilket kan vara skillnaden mellan liv och död efter en lång vinter. Då, medan det fortfarande är glest mellan andra blommor.

 

 

Ovan: Vårens höjdpunkt hos Christel Kvant – när plommonet och övriga fruktträd blommar! Odlingslådorna väntar på första sådden och i rabatterna blommar redan narcisser, julrosor, förgätmigej och kejsarkronor.

 

Christel är en inspirerande blandning av miljöaktivist och formfulländad trädgårdslady. Det är mycket att ta in i hennes radhusträdgård. Här har hon byggt på höjden med trappor och plank täckta av klätterväxter. Päronen är spaljerade och bärbuskarna uppstammade – allt för att rymma så mycket som möjligt på 170 radhuskvadrat. Och hon om någon borde veta hur man optimalt utnyttjar en liten trädgård. Hon som står bakom böcker som ”Den lilla trädgården”, ”Personliga radhusträdgårdar” och inte minst ”Trädgårdens rum” som hon skrev tillsammans med trädgårdsarkitekten Heidi Palmgren. Det är genomtänkt och vackert och detta hade kunnat bli en text om den lilla trädgården och hur man skapar struktur och rum. Hon kan sin sak. Men så var det där med bina.

Ett nyord i tiden är ”insektsapokalyps” – när insekterna tystnar. Det är en ödesfråga som har blivit Christel Kvants mission på senare år. Främst är det de vilda bina som engagerar henne. Och så berättar hon om de utrotningshotade vildbina och hur svårt de har att överleva i jord- och skogsbrukens besprutade monokulturer, i kombination med nutidens vurm för blomsterlösa trädgårdar av sten och bambu. Hur de vilda bina nu paradoxalt hotas än mer av trenden att skaffa bikupor. Biodlarna vill väl, har hört talas om bristen på pollinerare, men välviljan är missriktad förklarar hon. De tama honungsbina konkurrerar ut de vilda solitärbina. Framför allt gör de slut på maten som redan är knapp i ett landskap utan varierad flora.

– Det finns en enorm brist på kunskap. Det är de vilda bina vi måste hjälpa – skaffa inte bikupor! uppmanar Christel Kvant som tycker att budskapet om pollinerare har blivit förfelat och att det är svårt att nå fram i bruset.

I stället uppmanar hon oss att skaffa trädgårdar där vilda insekter och bin kan trivas och hitta mat.

– Många vet inte ens om att de har vildbin i sin trädgård.

 

 

Ovan: Miljöaktivist, men också estetisk trädgårdslady! Trädgården är full av vackra stilleben

 

Numera är Christel Kvant vice ordförande i Naturskyddsföreningens lokalkrets i Helsingborg, och där står binas framtid högst på dagordningen. Cirkeln är sluten. I mitten av 1970-talet började hon som miljöreporter på Helsingborgs Dagblad, hon var med och arrangerade Öresundsmarschen och fortsatte att skriva om försurade skogar, döende sjöar, avlopp och utsläpp. Men efter några år fick hon som en överdos och längtade efter en annan slags journalistik, efter det vackra och livsbejakande.

Det var då hon började skriva om trädgård i stället, både som tidningsredaktör och som författare. ”Trädgårdens Rum” är numera en klassiker om struktur i trädgården. Christel och Heidi Palmgren hade inte riktigt samma syn på trädgård och deras livliga diskussioner löper som en humoristisk tråd genom boken, att följa och lära av. Fast numera har de mest kul ihop, reser tillsammans och Heidi har lärt sig att släppa lite på sitt gröna struktur-motto och släppa in blommorna i trädgården. Även hon vill ju att bina ska överleva.

– Det har liksom funnits en estetisk kod att blommor är trams, och att det enda som riktigt räknas är formgrönt. Men blommor är mat, det måste man förstå, betonar Christel.

Och så är vi tillbaka i engagemanget igen. Även hennes egen trädgård har förändrats efter -insektslarmen. Numera är den lite mindre välstädad, lite mera blommig och sorterna är inte längre desamma. Borta är petunior, som hon älskade så mycket, eftersom de är högförädlat sterila och inte har någon mat att erbjuda. Likadant med vissa slags hortensior. I stället har det blivit mera av frösådda växter som lätt sprider sig själva och som ofta älskas av bina: -sibirisk vallmo, kransveronika, franska kungsljus. För att inte tala om de tidiga krokusarna.

– Det är en underbar syn när humledrottningarna fullkomligt vältrar sig i pollen, en av de första vårdagarna när blommorna slår ut!

Men Christel poängterar samtidigt att man inte behöver göra om sin trädgård till ett risigt naturvårdsområde för att insekterna ska trivas. Ofta kan små saker göra stor skillnad. Som att välja enkla växter med pollen, i stället för förädlade och dubbla sorter. Visst har hon insektshotell och biholkar, både köpta och egentillverkade, men egentligen tycker hon att de är onödiga och himlar lite med blicken.

– De har fixat sina egna bon i miljoner år. Bästa hjälpen är i stället att inte förstöra och städa bort det de själva har byggt, säger hon och berättar om ett humlebo i komposten som fick ligga kvar ett helt år när humlorna valt den som boplats.

 

 

Ovan: Växthuset med golv av marockansk klinker där förodlade och köldkänsliga växter väntar på utelivet

 

Vårljuset står lågt och vi närmar oss ”golden hour”, alla fotografers dröm. Det blommande plommonträdet har blivit nästan självlysande vitt och från kvarterets övriga träd hörs duvornas kutter.

Just träden är Christel Kvants andra stora hjärtefråga. Det förstår alla som har läst hennes August-nominerade -essäbok ”Trädets tid”, poetiskt vacker och ett nära samarbete med sönerna Viktor och Tobias Kvant (bild och form).

– Träden, de är så stora och gamla – större än allt annat levande. De bär vår historia och det är de som kan rädda oss i framtiden. De är det viktigaste vi har; binder kol, buffrar mot hettan, skapar mikroklimat, binder vatten och jord, hjälper mot översvämningar…Och vi kommer mer och mer att uppskatta deras skugga, ju mer klimatförändringarna blir tydliga. Det är ett skrämmande miljöperspektiv, sammanfattar hon.

Både miljöengagemanget och sinnet för det vackra finns med denna berusande vårkväll, förenade i ett blommande plommonträd.

– Förut var det viktigare att ha fint i min trädgård, men nu har jag insett att trädgård också är natur. Och att det inte bara är min trädgård, den tillhör även de blå murarbina, humlorna och alla de andra.

Bifakta. Det finns cirka 270 olika arter vilda bin i Sverige och i dem ingår humlorna. En tredjedel är hotade. Läs mer om dem i boken ”Galen i humlor” av brittiska biologiprofessorn Dave Goulson, på Christel Kvants egen blogg Levande trädgård, (christelkvant.blogg.se) eller på Naturskyddsföreningens sajt räddabina.nu

 

Premiuminnehåll

Premium content
Mer än 120 reportage med fantastiska trädgårdar och växtporträtt.
More than 120 articles featuring amazing gardens and plants.

Prenumerera på Trädgårdsliv och du får 4 nummer bekvämt hem i brevlådan.

+

Ta del av allt innehåll här på Trädgårdslivs hemsida.
Mer än 120 reportage med fantastiska trädgårdar och växtporträtt.