Välkommen till Trädgårdsliv

PremiumPrenumerera

Janes have

 

En brant sluttande tomt omvandlades till en användbar trädgård tack vare terrasser på tre nivåer. Här har landskapsarkitekten Jane Schul skapat en sekvens av gröna rum. Det är romantiskt, modernt och fullt av charm på en och samma gång.

 

Av Klas Kihlberg

 

 

Ovan: Vid verandan döljer två precisionsklippta idegranar den höga grunden.

 

Från vägen ser det kanske inte så mycket ut för världen. Det vitputsade huset från förra sekelskiftet ligger bara halvannan meter från trottoaren och döljs till hälften av ett stängsel klätt i murgröna och klematis. På tidstypiskt vis är huset döpt – ”Birkely” står det i relief mitt på fasaden.

Jag ringer på och hälsas välkommen av Jane Schul, landskapsarkitekt sedan 1989 år med eget kontor i Köpenhamn. Hon visar mig in i huset och ut till en stor inredd veranda, med glasdörrar ut mot trädgården på andra sidan. Kontrasten mot gatusidan kan inte bli större: rymd och ljus och panoramavy ut över den lilla Søllerødsjön. En magnifik stentrappa, flankerad av agaveprydda kolonner, leder oss ned i trädgården – som gjord för en stilfull entré till ett garden party.

Vid första anblick verkar trädgården stor och oöverskådlig. Det ser ut som om den fortsätter ända ned till sjön, en bra bit bort. Allt är inbäddat i grönska och gränserna ganska otydliga. Snart förstår jag dock att det ligger ytterligare en tomt med hus nedanför.

– Från början gick trädgården ända ned till sjön, berättar Jane när hon visar mig runt. Men den nedre halvan hade styckats av och sålts när vi flyttade hit. Som tur är har vi en egen stig ned till sjöstranden, där vi kan bada och segla.

 

 

Ovan: Trädgården är uppbyggd av tre terrasser. Den översta slutar i en lång rabatt där växtligheten försiktigt börjar resa sig upp. Framåt högsommaren kommer det mesta vara högt och yvigt.

 

Huset köpte Jane och hennes familj 1978 – det var ett gammalt sommarhus från slutet av 1800-talet, nedgånget och i stort behov av renovering. Både privat och i sitt jobb som landskapsarkitekt ville hon ha bättre och närmare tillgång till en trädgård (de hade ett fritidshus innan dess). Trädgården på cirka 1000 kvadratmeter var dock inte mycket att yvas över när de kom dit och de första åren låg fokus nästan helt på att ta hand om huset och göra det till ett fungerande året om-boende. När det till slut ändå blev dags var det största jobbet att göra trädgården mer användbar, eftersom det i stort sett bara var en brant sluttning med en fallhöjd på hela sju meter.

– Vi delade upp trädgården i tre stora terrasser, avdelade med häckar och flera sittplatser. Även om tomten blivit rejält stympad hade vi tur med att det fina gamla lusthuset från 1893 låg i vår halva av den ursprungliga trädgården.

 

 

Nedersta terrassen är en kombination av köksträdgård, plantskola och ”testlaboratorium”. Häcken i bakgrunden är skapad av flätspaljerad balsampoppel.

 

Vår rundtur börjar längst ned, på den nedersta terrassen. Den fungerar som kombinerad köksträdgård, plantskola och ”testlaboratorium”. I ett rutnät av rektangulära odlingsbäddar med marksten emellan samsas nytto- och prydnadsväxter.

– Det här är den kallaste delen av trädgården och perfekt för att testa växternas härdighet. Klarar de sig här kan de med säkerhet klara sig uppe i trädgården ovanför.

Hon kallar sig ”växtintresserad” men inte ”växtsamlare”. För Jane är trädgården som en lekplats och experiment-verkstad där hon får möjlighet att pröva sig fram – både vad gäller estetik, användbarhet och härdighet.

– Det är växternas dynamik som är så spännande, förklarar Jane. Textur, växtsätt och bladformer är minst lika viktiga, om inte viktigare, än färgprakt.

– Och så tänker jag både i min privata trädgård och i mitt arbete som landskapsarkitekt – där det ofta blir lite för lite av det ”gröna” och för mycket av det ”grå”.

 

 

Ovan: Växthuset är sammanbyggt med huset och hålls frostfritt (minst 10 grader) året om. Perfekta förhållanden för pelargoner, crassula, citrus och vin.

 

Terrassen ovanför nås enklast via en liten trappa och genom en häck av flätspaljerad balsampoppel. Här börjar ”prydnadsträdgården” med det vita lusthuset i ena ändan och en sittplats i andra. Den är smal och kantas på båda sidor av rejäla rabatter med en färgskala i limegrönt, gult, violett och lila. Här blommar för tillfället daggtörel, kirgislök, aklejor, kantnepeta och brunnäva. Den ena rabatten ligger egentligen på den översta terrasen, ovanför en stödmur, vilket gör att växtligheten på ett effektfullt sätt hamnar nästan i ögonhöjd.

Och när vi fortsätter vidare uppåt till nivå tre, den översta terrassen, öppnar sig trädgården mot huset med den majestätiska trappan upp till verandan i mitten. Ett kinesiskt blåregn svingar sig upp för verandan och klär nästan in den helt. Nedanför, på marknivå, döljer strikt formklippt idegran den höga grunden på ett synnerligen raffinerat sätt.

Ihopbyggt med verandan ligger växthuset som också går att nå via en dörr inifrån. Det byggdes 1989 av glas återvunnet från några växthus som skulle rivas i arboretet i Hørsholm, inte så långt härifrån.

– Förr var det en uteplats här men det var ganska blåsigt och inte särskilt skönt att sitta här. Nu är det som en vinterträdgård och hålls frostfritt året om.

Många subtropiska växter, som crassula, parfym-jasmin, vin, citrus och pelargoner, trivs utmärkt här och säsongen förlängs med nästan tre månader.

– Soliga dagar i november och februari kan det bli 20 grader varmt här inne.

 

Efter en paus i växthuset, och då jag trott att jag sett trädgården i sin helhet, fortsätter Jane vidare. För bakom det stora rhododendronbuskaget utanför växthuset börjar trädgårdens woodland. Det löper längs ena sidan av trädgården, med en smal stig skuggad av alla de buskar och träd som ramar in de solbelysta delarna av trädgården. Här breder murgrönan ut sig längs marken och olika slags ormbunkar sticker upp här och var. Intill lusthuset, halvvägs ned, står ett stånd av jätterams bland rejäla sjok av brunnäva.

– Det är härligt med lite hemliga och gömda delar i en trädgård, att allt inte går att överblicka på en gång. Inte minst för barn som kan gå på upptäcktsfärd här på egen hand.

 

 

Ovan: Översta terrassen med den majestätiska trappan upp till verandan. 

 

Jag kommer ut från woodlandet där vi började, på nedersta terrassen. Måste nog ha ett leende på läpparna, för jag är definitivt på gott humör och känner att trädgårdlusten kommer över mig. Trots att trädgården inte är så väldigt stor är den sprängfylld av inspiration. Det är gammaldags romantiskt och modernt på en och samma gång. Överdådigt – inte i antalet arter och sorter utan i hur allt hänger ihop med nivåer, rum och färgskalor. Men framför allt känns trädgården inbodd, omhuldad och, om uttrycket tillåts, helt enkelt charmig.

Jane Schul började sin karriär som konsthantverkare inom väveri men sadlade senare om och utbildade sig till landskapsarkitekt. Idag har hon eget landskapsarkitektkontor och arbetar även med undervisning, bland annat på SLU i Alnarp. Hon har dessutom gett ut ett antal trädgårdsböcker. Hennes hus och trädgård ligger strax norr om Köpenhamn •

 

Premiuminnehåll

Premium content
Mer än 120 reportage med fantastiska trädgårdar och växtporträtt.
More than 120 articles featuring amazing gardens and plants.

Prenumerera på Trädgårdsliv och du får 4 nummer bekvämt hem i brevlådan.

+

Ta del av allt innehåll här på Trädgårdslivs hemsida.
Mer än 120 reportage med fantastiska trädgårdar och växtporträtt.