Cambo Gardens
Charmig lekfullhet genomsyrar denna klassiska muromgärdade trädgård alldeles intill Nordsjökusten. Men också experimentlusta, för det här är långt ifrån något museum utan en plats för att prova nytt.
Text & foto Klas Kihlberg
Att den här trädgården finns och ser ut som den gör idag borde man tacka snödroppen för. Måhända en lite udda tanke när man som jag, kommer hit mitt i sommaren och skådar ut över ett överdåd av växtlighet som breder ut sig innanför de gamla murarna. Och kanske inte riktigt hela sanningen, men ändå, lite sant är det. Jag återkommer till det.
Cambo Gardens ligger i Fife, grevskapet strax nordost om Edinburgh, alldeles där Nordsjön möter Firth of Forth. Dess mest anslående inslag är ”The Walled Garden”, den muromgärdade trädgården. En sådan där som i slutet av 1700- och på 1800-talet ofta anlades vid engelska slott och herresäten, eller ”houses” som den brittiska aristokratin så ödmjukt kallar sina hem. Och alldeles intill ligger just Cambo House, som tillhört familjen Erskine ända sedan 1600-talet. I ”The Walled Garden” odlades grönsaker, frukt, bär och blommor till herrskapet och allt tjänstefolk. I sin glans dagar arbetade minst tio personer här och tog hand om trädgården.
Men det var då, en helt annan och svunnen tid. Fast samma murar och byggnader står här än idag, pietetsfullt omhändertagna och renoverade. Och fortfarande odlas mycket ätbart och mängder av snittblommor. Men istället för att återskapa trädgården till hur den såg ut för, säg hundra år sedan, har man valt en annan väg – en väg där experimentlusta, nytänkande, förnyelse och inte minst samarbete varit ledstjärnorna.
Läget är ganska unikt för en muromgärdad trädgård, som vanligtvis brukar placeras på flack mark. Den här ligger i en rejäl svacka, nästan som en dalgång, och korsas mitt i av en strömmande bäck (en ”burn” som man säger här i Skottland). I ena kortänden ligger de gamla ekonomibyggnaderna och på långsidorna är det lummigt grönt och inbäddat, med parklandskapet utanför. Men tittar man åt öster möts blicken av obruten himmel och känslan blir att på andra sidan muren ligger öppet hav (så är det inte riktigt, för även om jag vet att Nordsjön ligger väldigt nära är det faktiskt ”bara” åkermark på andra sidan).
The Walled Garden är ovanligt stor, på hela en hektar, och rymmer idag en ganska eklektisk mix av trädgårdsstilar. Det mest dominerande är perennträdgården i vad som skulle kunna kallas tysk-holländsk stil (à la Piet Oudolf), med perenner och prydnadsgräs bland fruktträd och rosor.
Lika iögonfallande är de fina ängsträdgårdarna med ettåriga ängsväxter – som lyser upp av mängder av blåklint vid mitt besök – eller snittblomsträdgården som rymmer hela färgspektrumet, med bland annat slöjsilja, flox, jättevädd, ringblommor och kantnepeta.
Och mitt i det hela rinner som sagt Cambo Burn, bäcken som till och med har ett litet vattenfall och korsas av små gångbroar med smidesräcken i viktoriansk stil. I bäckravinen är det fullt av blommande växtlighet och det hela känns informellt, lättsamt och charmigt.
Vägg i vägg med den stora trädgården ligger ”The Edible Garden”, köksträdgården, som tillhandalhåller trädgårdens kafé med grönsaker, bär och frukt, och strax väster om finns en ganska ny prärieträdgård i amerikansk stil som i mina ögon inte riktigt kommit till sin rätt ännu. Hela trädgården omges av Cambos vidsträckta woodland – ett vackert skogslandskap på nästan 30 hektar med fina promenadstigar längs Cambo Burns väg ner mot havet.
Men så åter till det där med snödropparna. Som för så många andra brittiska herresäten blev det tuffa tider för Cambo Estate efter andra världskriget. Hela den muromgärdade trädgården växte igen och blev betesmark och det var inte förrän på 1970-talet som det började hända saker igen. Då övertogs Cambo av nuvarande ägarna, Peter och Catherine Erskine, som ville ta nya tag. Sedan lång tid tillbaka var Cambo känt för sina snödroppar, som man låtit sprida sig i skogslandskapet på ägorna, och på 1980-talet började Catherine Erskine sälja snödroppar ”in the green” på postorder – en nymodighet hon läst om och snart tjänade sig en hyfsad hacka på. Fast pengarna slussades raka vägen in i återskapandet av The Walled Garden. Sedan skapades en stiftelse, Cambo Heritage Trust, som bjuder in volontärer och studenter, och trädgården öppnades för allmänheten 1985. Snödropparna på Cambo har nu blivit så kända att de utgör en nationell snödroppssamling, med över 200 sorter. Varje år ordnas snödroppsfestival med snödroppsvandringar under januari till mars.