greatdixter4 item2

< till arkivet

Burle Marx trädgård, Rio de Janeiro

 

Han har kallats skaparen av den moderna trädgården, landskapsarkitekten Roberto Burle Marx. Med sina organiska, abstrakta former och förkärlek för den inhemska floran har han blivit en ikon i hemlandet Brasilien. Vi besöker Sítio Burle Marx, som var hans hem och experimentverkstad i Rio de Janeiros utkanter.

 

Av Klas Kihlberg & Gustav Stjärnström

 

Efter en, som det känns, oändlig resa med stadsbuss längs den hårt exploaterade kusten söder om Rio de Janeiro tar vi en taxi uppför regnskogsklädda berg. Äntligen kommer så vi fram till resans mål: Sítio Burle Marx. På sluttningarna ovanför ett vidsträckt mangroveträsk, skapade en av världens mest namnkunniga landskapsarkitekter, Roberto Burle Marx, sin helt egna värld. Det var 1949 som han och hans bror köpte den lilla gården (sítio på portugisiska) från 1600-talet med tillhörande kapell. Här fick han utlopp för sina nydanande trädgårdsidéer och plats för en allt större samling tropiska och subtropiska växter.

 

Bort från det klassiskt europeiska

Roberto Burle Marx (1909-1994) föddes i São Paulo men familjen flyttade några år senare till Rio de Janeiro. Fadern var tysk immigrant och när Roberto i sena tonåren fick problem med synen togs han av sin far till en ögonspecialist i det forna hemlandet. Samtidigt fick Roberto chansen att studera konst och han kom att stanna i Tyskland i två år. Vid ett besök i Berlin-Dalhems botaniska trädgård fick han se deras stora samling växter ur den brasilianska floran. Det blev en omvälvande upplevelse.

Intresse för trädgård och växter var dock inget nytt för den unge Roberto. Uppmuntrad av en trädgårdsintresserad mor fick han redan som femåring sin egen del av trädgården där han experimenterade med grönsaksfröer och blomsterlökar. Allt medan hans mor med omsorg beskar rosor eller plockade bort vissna dahliablommor.

På den tiden var trädgårdarna i Rio helt genomsyrade av klassisk europeisk trädgårdskultur. Man föredrog växter på modet i Frankrike, England och Tyskland, dåligt anpassade för det fuktiga, tropiska klimatet i Brasilien. Knappast någon brydde sig om djungelns överflöd av växtmaterial alldeles runt husknuten. Det var det Roberto konfronterades med tusen mil bort i Berlin och blev så tagen av. Och så snart han kommit hem till Rio började han med entusiasm leta upp och odla inhemska, brasilianska växter. Han gav sig ut på botaniska exkursioner i Atlantregnskogarna och Amazonas djungler och lärde sig mer och mer om växternas naturliga växtsätt. Något han kom att omsätta i praktiken – i sin egen trädgård och i framtida uppdrag som landskapsarkitekt.

 

Självlärd landskapsarkitekt

Det skulle emellertid dröja ett tag innan Roberto tog steget fullt ut från hobbyodlare till professionell trädgårdsdesigner. Han fortsatte sina konststudier i Rio de Janeiro och det var här han fick kontakt med flera av landets framtida storheter inom litteratur, botanik och inte minst arkitektur. En av de mest betydelsefulla var Lucia Costa, senare känd för den nya huvudstaden Brasilias utopiska stadsplan. Costa fick upp ögonen för Burle Marx revolutionerande sätt att jobba med växtmaterial i den egna trädgården och bad honom utforma trädgårdar till några av de hus han ritat åt privata uppdragsgivare. Så hade en ny karriär påbörjats.

Om än självlärd skulle Burle Marx bli en av de mest anlitade landskapsarkitekterna i Brasilien. Många projekt gjordes i nära samarbete med arkitekterna Lucia Costa och Oscar Niemeyer (bland annat just jätte-projektet Brasilia). Ett av Burle Marx kännetecken som trädgårdsdesigner var de organiska, asymmetriska formerna, som om han målade fram en trädgård. Inte särskilt unikt idag måhända men helt nytt för 60-70 år sedan. Det passade som hand i handske med den nya modernistiska arkitekturen i Le Corbusiers anda. Just målningsmetaforen passar särskilt bra med tanke på att Burle Marx under hela sitt liv var aktiv som målande konstnär och i många av hans projekt infogade han egenhändigt utformade fresker av målat kakel. Och kanske mest känt är hans stenläggning av Copacabana med abstrakta mönster av mosaik.

Ett annat kännetecken var hans kunskap om och passion för växtmaterialet, i synnerhet de inhemska arter han helst använde sig av. Även internationellt fick hans arbete uppmärksamhet och han kom att utforma många trädgårdar och parker runt om i världen.

 

Sítio: experimentverkstaden

Det egna hemmet, Sítio, blev Burle Marx expermimentverkstad. På den 40 hektar stora tomten skapade han en trädgård som på ett mjukt sätt går från ordnat och formellt till bokstavligen ren djungel. En lång stenlagd uppfart snirklar sig från vägen utanför upp mot huset, kantad av Pau Ferro-träd med sina kamouflagemönstrade stammar. Längs vägen sticker det bländvita kapellet upp bakom en sluttning fylld med jättelika agaver (det används fortfarande av folk i byn intill). Upp mot entrén löper en ovanlig mur, skapad av sten tagen från rivna byggnader. Den påminner om en djungelruin med sin oregelbundna yta och med bromelior som sticker upp på krönet. Bakom muren döljer sig den stora verandan och ett rektangulärt trädgårdsrum med en stenlagd damm, fylld av vattenväxter.

På andra sidan huset finns ett uterum i form av en stor pergola av betongbalkar. Den vetter ut mot något som liknar en skogstjärn som rinner vidare ut i ett konstgjort vattenfall, också det av betong. Det mesta här bakom huset ligger i trädens svalkande skugga och med regnskogen i fonden. En gång leder vidare uppåt till en fristående ateljé omgiven av palmer, agave och stora mattor av purpurblad (Setcreasea pallida).

Sítio är verkligen det engelsmännen kallar en "gardener’s garden". Det var inte bara Burle Marx hem (han flyttade hit permanent i början av 1970-talet) utan också hans egen plantskola. Här fick han plats med sin stora växtsamling och utifrån den drev han fram växtmaterial till sina otaliga trädgårdsprojekt.

1985 donerade Burle Marx Sítio till brasilianska staten. Botaniker och landskapsarkitekter får här möjlighet att studera och praktisera men det är också öppet för allmänheten, dock bara för guidade förbokade besök. •

 

Information

Sítio Roberto Burle Marx, Estrada da Barra de Guaratiba 2019, Guaratiba-Rio de Janeiro, tel (5521)-2410-1412.

Att läsa: The Gardens of Roberto Burle Marx, Thames
and Hudson (1991), The Lyrical Landscape, Thames and Hudson (2001).

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

burlemarx1
burlemarx4

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård