greatdixter4 item2

< till arkivet

Stoneacre

 

Känslan för färg, textur och kontrast är tydlig. Trädgårdsliv besöker en trädgård skapad av två brittiska kläddesigners. Här bytte de nål och tråd mot spade och sekatör och hela trädgården andas av lättsinne.

 

Av Klas Kihlberg & Gustav Stjärnström

 

Att många designers inom modevärlden har en vurm för trädgård är nog ingen nyhet. Ett känt exempel är Christian Dior som hämtade en stor dos inspiration från sina trädgårdar (La Colle Noire i Provence och Les Rhumbs i Normandie). En annan, samtida, modeprofil är Dries van Noten som lär ha en fantastisk trädgård utanför Antwerpen.

Steget från kläder till trädgård kanske inte är så långt egentligen. I båda fallen handlar det ju mycket om färger och texturer, ja i många fall även om dofter faktiskt.

När vi besökte England för ett par år sedan fick vi höra talas om en trädgård som skapats av två klädskapare och blev nyfikna. Skulle man kunna ana deras bakgrund genom trädgården? Finns det något i stämningen som får en att tänka kläddesign?

 

Klädskaparnas nya gröna värld

Vi tog oss sålunda iväg till Stoneacre, en medeltida gård som numera ägs av National Trust. Hit flyttade Richard Nott och Graham Fraser för snart tolv år sedan. De hade precis sålt sitt klädföretag "Workers For Freedom", ett märke som nog är ganska okänt i Sverige men som i England under tidigt 90-tal ansågs vara avant-garde och gå emot strömmen (de blev bland annat kända för att använda broderier på herrkläder). Nu skulle de prova på att leva lantliv, något helt nytt för dem båda. I hyreskontraktet för Stoneacre (man hyr alltid av National Trust) ingick att ta väl hand om byggnaderna och inte ändra något. Trädgården var dock "oskyddad" och här fanns möjligheten att sätta sin egen prägel. Det fanns förstås en trädgård, en klassiskt romantisk sådan med klängrosor och prydliga rabatter. Utan någon tidigare erfarenhet av trädgård satte Richard och Graham spaden i jorden för att skapa sin egen värld. Och ganska snart var de fast.

 

Försommarbesök

När vi kommer hit är det senvår eller kanske snarare för-sommartid, det är i slutet av maj i England i alla fall. De sista senblommande vårlökarna är fortfarande i full gång. Samtidigt börjar trädgården slå om till sommar. Gången upp mot entrén flankeras av prydnadsgräs som vaknat till liv, uppblandat med vita allium, engelsk vallmo, daggtörel... På andra sidan en låg mur kommer vi in i ett stort, rektangulärt trägårdsrum med en prydlig gräsmatta. Det är lite som en nedsänkt trädgård som i mitten hyser en konformad idegran. Låter kanske inte så spännande men runt om den strama gräsfyrkanten löper rabatter med ett djup på en 5-6 meter, fyllda av perenner, buskar, träd. Ett makalöst överflöd.

Längre bort reser sig terrängen och det blir mer och mer av ett woodland, med smala stengångar bland träd, buskar och höga idegranspelare. Överallt växer ormbunkar och sommarens perenner reser sig så sakteliga upp. Mot husfasaden blommar drivor av tulpaner i blåviolett och vitt.

Vi tar en sväng inom huset. På typiskt tudorvis är det lite dunkelt av allt mörkt trä och de blyinfattade fönstren. I hallen står en vas med ett fång blommande hundkäx. Enkelt, vackert och en försmak av vad som väntar på andra sidan huset. Genom en dörr kommer vi ut på en stenlagd terrass, som avslutas av en låg mur. På andra sidan muren möts vi av en massplantering av kirgis- och honungslök och bortom det tar ängsmark vid med ett hav av hundkäx som når oss upp över midjan. När man vänder sig om blir känslan av sagovärld överväldigande: det gamla korsvirkeshuset sticker upp som i ett moln.

Hela trädgården andas en lätthet och friskhet. Färgskalan så här års lutar huvudsakligen åt det vita, blå och violetta med vissa stänk av klargult. Ja, det gröna dominerar förstås. Det är friskt grönt överallt, på det omisskännligt engelska viset. Känslan för färg, textur och kontrast är tydlig. Som i det fantastiska mötet mellan nyutslagen, mörkrosa jättevallmo och citronsorbetfärgad pimpinellros. Eller mellan ormbunkarnas flikiga lätthet och de höga idegranarnas mörka, lite allvarsamma siluetter. Vi får veta att trädgården kommer byta skepnad längre fram på säsongen. När sommaren tar över ändras färgskalan och blir klart starkare, i toner av rosa, rött, gult och orange. Exotiska inslag, som bananplantor och yuccapalmer, bryter av mot det klassiskt engelska. Det låter misstänkt likt Christopher Lloyds Great Dixter (och som inte ligger långt härifrån).

Idag har Stoneacre nya hyresgäster. Richard och Graham har vid vårt besök precis lämnat över och kanske kommer trädgården att ändra karaktär i framtiden. För som sagt, husen är k-märkta, inte trädgården.

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

stoneacre1
stoneacre3

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård