greatdixter4 item2

< till arkivet

Falubarock

 

Struktur, ordning och symmetri. Men samtidigt smittande odlingslust. I barockträdgården på Gamla Staberg är det franska inflytandet tydligt. I dubbel bemärkelse.

 

Av Klas Kihlberg & Gustav Stjärnström

 

Strikt och symmetrisk ligger den i en södervänd slänt, barockträdgården på Gamla Staberg. Jag kommer dit en soldisig augustidag. Färden genom ett sensommarfagert dalalandskap byts ut mot en bit fransk-inspirerad trädgårdskonst, inympad bland gran, tall och björk. Och inget konstigt med det egentligen, för det var från Frankrike stil-idealen hämtades vid den här tiden, på 1600- och 1700-talen, och från slott och herresäten letade de sig ut i landet. Struktur, ordning och tuktad natur var honnörsorden och något de förmögna bergsmännen runt Falu koppargruva tog till sig när de anlade sina herrgårdar. Fast i deras tappning mjukades de storslagna formerna upp med blommor och grönsaker – skönhet och nytta i ett.

Det första man möter när man träder in norrifrån är fruktträdgården med träd planterade om nio i varje kvarter. De står bland högt gräs och ängsblom, vilket lättar upp den strama ordningen. Fortfarande blommar prästkragar och rölleka men hade jag kommit en dag senare hade allt varit borta – för nu är slåtterbalken framme och det är dags att slå. Nedanför fruktträden börjar köksträdgården, en lustfylld blandning av nytto- och prydnadsväxter. Det sprakar av färg från solrosor, rosenskära, slingerkrasse och snokört. Luktärt slingrar ikapp med bönorna i de fina faluröda bönställningarna. Det är ett tag till skördetid men kålrabbi och savoykål börjar bli riktigt stora och frodiga.

Att denna idyll var navet i en smutsig och miljöförstörande industriverksamhet är svårt att tänka sig idag men ett stenkast härifrån, vid sjön Runn och Knivaån, ligger det gamla hyttområdet. Stora svarta slagghögar av malm breder ut sig som ett vulkanlandskap – rester av kopparutvinningen från Falu gruva.

 

Dubbelt franskt

Den franska kopplingen på Staberg är inte bara historisk – sedan åtta år sköts och drivs trädgården av Bruno Pedoux, fransman med rötterna i Bretagne. Till Sverige kom han redan 1987 men trädgårdsbanan började senare:

– Jag har länge haft ett starkt intresse för odlande och trädgård. 1998 sadlade jag om från mitt jobb som personaladministratör och började en treårig trädgårdsutbildning på Skillebyholm i Järna, berättar Bruno när jag träffar honom i full färd att rensa i kållandet.

Efter praktik och anställning på bland annat Rosendals Trädgård och Millesgården fick han 2005 tjänsten som trädgårdsmästare på Staberg. Då hade projektet med att återskapa barockträdgården pågått sedan 1997, ett initiativ av ägarna av trädgården, Ivan och och Charlotte Örtendahl, i samarbete med Länsstyrelsen, hembygdsföreningen Vika-Hosjö och Studiefrämjandet.

– Här fick jag chansen att jobba med en historisk anläggning och vara med i ett tidigt skede. Det var precis vad jag önskade. Inte minst efter att ha jobbat med Millesgårdens trädgårdar.

 

Historisk förnyelse

Stabergs barockträdgård är en rekonstruktion, egentligen vet man inte exakt hur det såg ut här. Spår av barockanläggningen fanns i form av gamla äppelträd, framgrävda terrasseringar och murar, liksom två halvcirkelformade ruddammar (ruda är en karpsort som förr var omtyckt matfisk). Dessutom hade man en planritning från mitten av 1700-talet, gjord av lantmätare Nils Kiellström. Denna akvarellmålade ritning är väldigt schematisk och visar bara trädgårdens form med fyra distinkta, rektangulära kvarter på var sin sida av en mittgång. Vad som odlades framgår inte. När det var dags att sätta spaden i jorden och odla fick man hämta inspiration från litteraturen, bland annat från Carl von Linnés och hans lärljunge Anders Tidströms -reseskildringar från Dalarna. Där finns beskrivningar av vad som odlades i Dalarna på den tiden.

– Vi odlar tidstypiska, lokala grödor som potatislök, gråärt, dalaböna, kålrötter och rovor. Även odlingsmetoderna är hämtade från den här tiden, som växelbruket och de avlånga upphöjda odlingsbäddarna.

 

Klonarkivet

Staberg är idag ett av landets klonarkiv för fruktträd inom Programmet för odlad mångfald, POM. Dalarna är unikt när det gäller just äpple och päron, med många gamla kärnsådda träd, och på Staberg har man förökat och planterat ut en ny generation. De flesta fruktträden är alltså nyplanterade men man lyckades bevara sju gamla äpplen som mycket väl kan vara över 200 år. Det handlar om fem 'Åkerö', en 'Säfstaholm' och en 'Boiken'. De lever vidare efter en -successiv föryngringsbeskärning.

Bland de nya träden finns flera gamla dalasorter, som snils- och gubb- och hedemoraäpple. Här finns också sollerö-päron och solleröbär, ett surkörsbär. Alla är de en del av klonarkivet.

– Vi ska komplettera med tunaplommon och hornö-bigarrå, så snart man återfunnit sorterna, berättar Bruno. Men vi har också andra dalasorter som inte är en del av klon-arkivet. Som skuggsboäpplet från Stora Skedvi, strax söder om Staberg, och jäderäpplet från Folkärna i Ludvika.

 

Stabergs kulturreservat

Sedan starten för femton år sedan har det hänt otroligt mycket. Nästintill från scratch har en tidstypisk trädgård vuxit fram och besökaren får en känsla för hur livet kan ha tett sig på en bergsmansgård för över 200 år sedan – en värld som förstås kretsade kring kopparframställningen men där jord- och skogsbruk, liksom trädgård, hade en viktig roll.

Men det finns många nya planer: i och med bildandet av Stabergs kulturreservat kommer vårdplanen att utvidgas till den omkringliggande jordbruksmarken. Man ska försöka återskapa det så kallade falubruket, ett cirkulationsbruk som innebar ett års träda, ett år med råg, tre år gräs och två år havre. Även skogen i bakgrunden ska successivt omvandlas till den blandskog som fanns här förr.

Ett annat projekt är att restaurera trädgården intill Nya Staberg, herrgårdsbyggnaden från 1800-talet som ligger allra längst i söder. Trädgården här anlades efter nya ideal, det var mer böljande och parkliknande, troligen fanns här stora buskage längs sluttningarna ner mot ruddammarna.

– Det blir ett spännande möte mellan två olika epoker och kommer visa på platsens historiska utveckling, hur den har bytt skepnad och estetik. Den stora mittaxeln och dammarna kommer binda ihop de båda på ett fint sätt, förklarar Bruno.

 

Skördetid

Nu är det knappt en månad kvar till skördedag på Staberg, första lördagen i september. Även för ett mindre tränat öga, som mitt, ser det imponerande ut och det verkar kunna bli en riktigt god skörd. Men för Bruno är det mycket som kan förbättras inför kommande säsonger:

– Vi borde bli bättre på att odla härdiga perenner och höstsådda grödor, som börjar spira tidigt på våren när all annan växtlighet lyser med sin frånvaro.

 

Är du intresserad av att veta mer om bergsmansträdgårdar ska du läsa avsnittet "Bergsmansträdgårdar vid Kopparberget under stormaktstiden" av André Strömqvist, som du hittar i boken "Att studera 1700-talet" (Bonäs bygdegård, 2009).

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

staberg1
staberg4

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård