item1a1 item2

< till förstasidan

Simon på Läckö

Möt en lågmäld man med stora idéer. I skuggan av palatset vid Vänerns strand där han skapat en sällsam blandning av natur och kultur. Och några mil därifrån, i Varnhem, väntar hans nästa utmaning.

Av Lisa Ising. Foto Pernilla Bergdahl
 

Simon Irvine, Läckös slottsträdgårds-mästare rör sig lika vant bland ogräs och purjolökar som i ädla slottsmiljöer. Nu laddar han om i sitt största projekt någonsin – Varnhems kloster från 1100-talet ska väckas till liv igen och bli en kulturmagnet utan like i Europa. Vi möter honom i en trädgård som snart ska vissna ner och lägga sig i vintervila.

– Titta på det här akantusbladet! Se myskmadran, vår marktäckare och där en äppelros som är självsådd. Det är en helt fungerande biotop, en natur i balans!

Simon Irvine botaniserar vant bland de olika växterna i slottsträdgården. I ena fickan en renskniv. I den andra olika fröer som han samlar in under sin promenad. Det har blivit höst i trädgården. De praktfulla kungsljusen har slocknat och nu är det svällande pumpor och mörklila klockrankor som spelar förstafiolen. Rotfrukterna är klara för skörd. I två decennier har han varit trädgårdsmästare här. Kärleken är inte att ta miste på. Allt har en mening och en plats i hans trädgårdar. Att odlingarna är ekologiska är en etisk självklarhet för honom. Komposten är alltings början och slut.

Därför avskyr han storslagna och påkostade trädgårdar som bara är utseende. Ytor som vårdas av underbetalda och ovetande arbetare, utan egen talan. Chelsea Flower Show, en stor begivenhet i trädgårdsvärlden, kommenterar han med en grimas. Bara yta!

Han vill något annat med sina trädgårdar. Det handlar om processer. Inte bara hur en trädgård ser ut, men också hur den har kommit till, vem som vistas där, hur den används. Läckö är ingen strikt historisk rekonstruktion. Det viktigaste är inte hur trädgården såg ut, utan hur människor levde här. Länken mellan 1600-talet och nutiden går genom växterna. Det är samma växter då som nu.

– Det finns de som säger att jag är elitistisk, men det tycker inte jag, säger han med ett snett smil i den milda höstsolen.

 

En tillåtande attityd

Och visst är det lätt att ta honom för förnäm. Bakgrunden är i alla fall förnäm nog. Det är examen från Oxford, arbets-givare som National Trust och de stora legendariska godsen i sydvästra England. En exotisk fläkt av europeiskt bildningsideal och tradition. Men samtidigt slår han alltid vakt om det enkla och handgripliga. I den ekologiska tanken bor en tillåtande attityd. Vilda växter som tar sig in i trädgården får stanna kvar. Höstens förfall rensas inte bort. Socialt innebär det också att alla människor omfamnas. Simon är exempelvis djupt engagerad i Iris, ett utvecklingscenter för vuxna med beroendeproblematik i Mullsjö. Tanken är att hämta grön hälsa ur trädgårdsarbete. När han slinker in genom en sidogrind i slottsmuren ser han ovanligt enkel och vardaglig ut. Den excentriska lilla hatten som länge var hans kännetecken, är borta. Den blev till slut en belastning.

19-åriga dottern Cicely och hennes väninna Miljana är på besök i trädgården och roar sig med att slutskörda i odlingarna. Då och då kommer Simon med ett gott råd. Han kan det här!

 

Från England till Sverige

Till Sverige kom han för tjugo år sedan, av kärlek till en annan trädgårdsmästare, hustrun Marika. Hon är numera verksam på Botaniska i Göteborg men är mest känd för sitt arbete på Gunnebo slott i Mölndal.

Läckö slottsträdgård var egentligen Marikas projekt, en utställning tänkt som en ettårig sak. Men Marika blev barnledig och Simon fick ta över. Läckö, det sagolika vita barockslottet vid Vänerns strand, var hans första projekt i Sverige. När han kom fanns ingen trädgård alls och han mötte mycket motstånd.

– Det finns för lite respekt för historiska trädgårdar i Sverige, säger Simon och berättar om den hårdpackade gräsmattan som låg här när han kom hit. Av rationella skäl lades hela 1600-talsanläggningen igen. Ingen förstod det angelägna i att väcka den till liv och de första åren fick han så gott som bekosta sitt arbete själv för att få genomföra det.

Att han var engelsman var på både gott och ont.

– Den här sortens frihet hade jag aldrig fått på ett slott i England. Det finns helt enkelt väldigt få slott som inte har en trädgård. Men det har varit en dyrköpt frihet. I början var det svårt att bli tagen på allvar. Folk undrade vad jag hade med deras svenska kulturarv att göra.

Numera är Läckö slottsträdgård ett älskat besöksmål med sin sensuella blandning av grönsaker och blommor. Simon Irvine ritar många trädgårdar och är inblandad i en mängd projekt. De historiska miljöerna har följt honom. -Efter 1600-talets barock blev det 1700-talsmiljö, på Gunnebo slott. I den gammelsvenska bruksmiljön på Wij Trädgårdar i Ockelbo ritade han den prisade rosenträdgården. Och under Linné-året 2007 var det engelsmannen Irvine som kom med idéerna och som hade den konstnärliga ledningen för ett stort projekt; "Linné was here". Avsikten var att visa de platser som Linné besökt och beskrivit under sina resor på 1700-talet.

 

Varnhems kloster

Och nu väntar alltså nästa historiska miljö: Varnhems kloster från 1100-talet. Klostret ligger strax utanför Skara i Västergötland och betraktas som något av det mest centrala i svenskt kulturarv. På medeltiden var det Sveriges största munkkloster och ett viktigt maktcenter.

Klosterkyrkan talar sitt tydliga språk. Här ligger begravda fyra kungar, en drottning, en hertig och en hertiginna. Vi känner igen miljön från Arn-filmerna.

Nu utvidgar Simon den ekologiska tanken från Läckö. Han vill inte bara ta sig an klostret och dess trädgård, utan inbegripa hela det omgivande landskapet.

Det är Västsvenska Turistrådet som har kommit med uppdraget, ett jättelikt projekt som bara delvis kommer att stå klart 2020. En slutgiltig budget är inte framtagen än, men den ska rymma rekonstruktionen av en sjö, exponeringen av en kyrkoruin från 800-talet – och så förstås en klosterträdgård från medeltiden.

Ny lyser det i ansiktet på trädgårdsmästaren och designern Irvine. Han ritar i gruset på trädgårdsgången för att förklara. Inspirationen har han hämtat från olika kloster; inte minst från det ryska Ladoga.

– Där odlar munkarna grönsaker i en fruktträdgård. Det är så otroligt vackert!

Som alltid vill Simon ha in det ätbara i trädgården; en självklarhet på medeltiden när maten var knapp. Men kombinationen grönsaker-blommor är också en viktig symbolik. Den står för balansen mellan nytta och nöje, kropp och själ. Att äta det man odlar blir en bild av det ekologiska kretsloppet. Idéerna är kolossala och helhetstänket känns nytt och spännande. Projekteringen startar nu i höst och än så länge handlar det bara om principskisser.

– Folk måste förstå att det här är exotiskt för övriga världen. Sverige har något fantastiskt fint här! säger Simon Irvine. Han som har fått till öde att lyfta fram och visa oss vårt rika arv, våra växter och livet från en annan tid – här i fjärran Norden.

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

simonirvine1
simonlacko2
simonlacko3

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård