greatdixter4 item2

< till arkivet

Ninfa

 

Bland alla romantiska trädgårdar står Ninfa i en klass för sig. Historien, landskapet, ruinerna, vattnet och växtligheten. Allt i skön förening men egentligen ganska oitalienskt.

 

Av Klas Kihlberg & Gustav Stjärnström

 

Vi tar tåget söderut från Rom. Rälsen löper parallellt med Via Appia, den antika huvudvägen till och från Rom söderut. När vi lämnar stadslandskapet bakom oss är det platt, platt – här breder sig enorma fält ut över vad som förr var ogästvänlig, malaria-belupen våtmark, de Pontinska träsken (som Mussolini bryskt lät dika ut på 1930-talet). Om vi tittar ut på vår vänstra sida avslutas blicken av de höga, mäktiga Lepinibergens sluttningar, som följer oss hela vägen till resans mål. Vi är på väg till Ninfa, den medeltida staden som övergavs, förföll och långt senare omvandlades till überromantisk trädgård – eller snarare park – som lockat besökare i mer än 100 år.

Även om trädgården i Ninfa är öppen för besökare är det verkligen inte bara att kliva rakt in. En söndag i månaden är det öppet för besökare under sommarhalvåret och man leds runt i grupper på en strikt, snitslad bana med guide. Allt förstås för att begränsa slitaget. Här finns inga stenlagda gångar, man går på gräs och naturliga stigar bland medeltida ruiner, till synes ohämmat övervuxna av klängrosor, vildvin, murgröna, ormbunkar... ja, till synes ska nog understrykas, för det här är inte längre en trädgård i förfall utan noga regisserad och underhållen.

Vårt besök i slutet av april sammanfaller med blåregnblomningens zenith. Och vilken makalös föreställning! Den så kallade romerska bron, Ponte Romano, en av flera som korsar floden Ninfa som rinner genom trädgården, är helt täckt av blåvitt blåregn som speglar sig i den mörkgröna vattenytan. Även rosorna är i full gång och högt upp längs tegelfasaderna lyser det i vitt, rosa och rött. De otaliga körsbärsträdens rosavita flor börjar mattas av och bytas ut mot sommarens gröna beklädnad. En perfekt tid att komma hit helt enkelt.

 

Nymfernas plats

Till skillnad från andra romantiska trädgårdar med inslag av ruiner är Ninfa "äkta vara". Här är det inte fråga om några gotiska pastischer från 1800-talet, det här är resterna av vad som en gång var en fullt fungerande stad. Men vad var det som hände egentligen?

Namnet Ninfa fick staden av ett närbeläget tempel från romersk tid. Det låg intill en vattenkälla vid foten av Lepinibergen. Templet var helgat åt nymferna (it. Att det blev en stad just här kan man tacka våtmarkerna för. Efter romarrikets fall svämmade de Pontinska träsken över och Via Appia blev bitvis ofarbar. För att ta sig fram torrskodd kom huvudleden mellan Rom och Neapel och vidare söderut istället att gå högre upp, längs bergens sluttningar, intill Ninfa. När man dessutom dämde upp floden Ninfa skapades en konstgjord sjö som gav vattenkraft till smedjor, kvarnar och olivpressar.

Snart drogs dock Ninfa in i de evinnerliga konflikterna mellan olika konkurrerande adelsfamiljer i Rom och Latium. Det var förstås påvestolen som hägrade och med den rikedomar i form av lukrativa förläningar i regionen. Ninfa skulle komma att förstöras och byggas upp igen vid ett flertal tillfällen. När så staden föll i familjen Caetanis händer 1298 såg framtiden ett tag stabilare och ljusare ut, staden växte och blomstrade och det byggdes kyrkor och palats. Men snart brakade det samman igen då familjen Cae-tani splittrades i två falanger och började slåss om släktens besittningar. Vad som exakt hände och varför är fortfarande oklart men 1382 ska Ninfa ha intagits av sina hämndlystna grannstäder och totalförstörts, en gång för alla. Ninfa byggdes aldrig upp igen, befolkningen lämnade staden och byggnaderna fick stå och förfalla.

Helt öde var det dock inte. Tack vare den uppdämda sjön kom folk hit och hämtade friskt vatten, fiskade och utnyttjade vattenkvarnen som renoverades. I slutet av 1500-talet lät Caetanifamiljen riva delar av befästningen och anlägga en muromgärdad trädgård, en hortus conclusus eller på italienska. I strikt symmetri planterades citrusträd, anlades fontäner och fiskdammar.

Mot slutet av 1800-talet började Ninfa åter låta talas om sig bland högreståndsfolk från England och Tyskland, som gjorde sin obligatoriska där Italien förstås var höjdpunkten på resan. Vurmen för medeltiden var stark och de övervuxna ruinerna i Ninfa var som tagna direkt ur en saga av bröderna Grimm.

 

Tre kvinnors trädgård

Även om familjen Caetani kan sägas ligga bakom Ninfas nedgång och fall var det samma familj som 500 år senare skulle ge platsen liv igen. Och det var framför allt kvinnorna i familjen som kom att sätta sin prägel på Ninfa och dess trädgårdar: Ada, Marguerite och Lelia Caetani, tre konstnärliga damer med anglosaxiskt ursprung. Det var den romantiska bilden av Ninfa de tog fasta på och inspiration hämtade de i första hand från England, inte Italien. Först såg man sig dock tvungen att rensa ut det mesta av den otämjda växtligheten och plantera om från scratch. Träd, buskar, rosor och perenner skeppades från England och planterades ut. I det milda klimatet och den särdeles goda jordmånen växte sig allt större och högre än någon kunnat ana. Klätterrosor svingade sig snart 15-20 meter uppför de höga tegelmurarna och det dröjde inte länge förrän den förtätade stämningen från förr var tillbaka, fast nu i mer förädlad form.

Ninfa av idag är snarast att betrakta som en smärre botanisk park och rymmer en imponerande samling växtarter- och sorter. Berömda är magnoliorna som blommar hela våren, liksom förstås rosorna som måste hållas efter för att inte fullständigt ta över. Däremot har rhododendron – normalt självskriven i en romantisk, engelsk trädgård – aldrig trivts något vidare här i den kalkhaltiga jordmånen.

Idag ägs och drivs trädgården i Ninfa av en stiftelse. När Lelia Caetani gick bort 1977 överläts skötseln på Lauro Marchetti, son till en av Caetanifamiljens fastighetsskötare. Stora delar av inkomsterna kommer från gåvor från Ninfa-sällskap, inte minst i England.

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

ninfa1
ninfa4

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård