item1a1 item2

< till förstasidan

Kära nästet

Terrasser fyllda av vårlökar och späda perenner. Här, uppsmuget intill en brant slänt i typisk stockholmsnatur, med tall, ek och lönn, ligger Ethels nya hem och trädgård.

 

Av Klas Kihlberg och Gustav Stjärnström
 

När Ethel Delin skulle flytta tillbaka till Stockholm efter många år på Lundnäs i Hälsingland var det också en älskad gammal trädgård med fantastiska omgivningar som fick lämnas. Det skulle ha kunnat bli en ganska brutal omställning för någon som älskar natur och växtlighet. Lösningen blev ett så kallat generationsboende.

En av Ethels söner, Tarras, bor med sin familj på en stor tomt i Saltsjö Boo utanför Stockholm. På den del som förut varit fruktträdgård, med gamla fina äppelträd, byggdes ett litet hus som Ethel numera hyr.

– Det är perfekt att kunna turas om och se till varandras hem och trädgård om man är bortrest. Det är ju så nära att gå över och vattna, berättar Ethel.

Alla Ethels barn involverades på något sätt i projektet. Sonen Buster, som är arkitekt, har ritat det putsade huset som påminner litet om ett orangeri med sina stora spröjsade glaspartier åt väster. Äldsta dottern Marika, som arbetar som trädgårdsdesigner, ritade en ny trädgård. Liksom huset är den fint inpassad bland de gamla äppelträden som absolut inte fick röras.

Ethel kallar huset "Kära nästet", eftersom det ligger uppsmuget intill en brant slänt i typisk stockholmsnatur: blandskog med tall, ek och lönn. För att skapa ett vackert avslut terrasserades slänten med råbruten kalksten. Som så ofta i sluttningar blir jorden lätt torr och därför valde Marika att sätta torktåliga perenner, som gulbladig oregano, salvia, stäppsalvia, lammöron och timjan. Men hon fick kompromissa en smula med sin mamma.

– Mamma älskar rosor och tog med sig en del från Hälsingland. Men med glupska rådjur är det egentligen inte helt idealiskt här, berättar Marika.

De rosor som ändå finns (bland annat en mumieros, en 'New Dawn' och en ljusgul klätterros) har Marika bäddat in bland stickiga gräs och perenner som rådjuren helst undviker, till exempel glansälväxingen med sina vackert vajande ax.

 

Himmelsblått och citrongult
Att Ethel är förtjust i pigga färgkombinationer, som gult och blått, går inte att ta miste på. I slänten som löper längs med gården framför entrén är det så här i början av maj alldeles pepprat av himmelsblå pärlhyacint av sorten 'Valerie Finnis' och citrongula orkidénarcissen 'Hawera'. De sticker upp bland kuddar av gulbladig oregano och grågröna, späda salviaplantor. På andra sidan gården med natursingel fortsätter det blågula färgtemat ännu starkare med ormöga i intensivaste blått och återigen 'Hawera'-narcisser. Just ormöga är en utmärkt marktäckare och döljer i dagsläget en nyplanterad ligusterhäck som med tiden kommer att skapa en tydligare gräns mellan gårdsplanen och tomten i övrigt.

 

Flytande gräns mellan ute och inne
På andra sidan huset, genom de stora glasdörrarna som löper längs hela husväggen, ligger terrassen. Den är belagd med hyvlad kalksten som faktiskt börjar redan inne i huset – något som ytterligare förstärker husets karaktär av orangeri eller trädgårdspaviljong. Innanför terrassfönstren har Ethel fullt av krukväxter på blomsterbänkar, bland annat en kamelia som får rejält med dagsljus året om. Här står även årets förodlingar beredda att flytta ut.

Terrassen avgränsas av en rabatt som framåt sommaren kommer ge insynsskydd med höga perenner i starka färger. Vid vårt besök är vit allium 'Mount Everest' på väg upp bland kantnepeta och den nätta, benvita orkidénarcissen 'Petrel'. Senare kommer stormhatt, miscanthusgräs, fläckflockel, höstanemon och eldtörel få rabatten att gå mot brunrött, blått och rosa. Även på denna sida av huset fortsätter de terrasserade rabatterna uppför slänten med i stort sett samma tema av torktåliga kryddväxter och perenner. De övergår i yviga snår av slån och berg i dagen. I fonden reser sig vackra tallar.

 

Änget
Större delen av trädgården består av ängsmark som slås en gång om året. Tidigt på våren växer här vårlök och scilla och nu i maj kungsängs-lilja, smörblomma och gullviva. Senare dyker brunört, förgätmigej upp för att framåt midsommar avlösas av prästkrage och fibblor... för att nu nämna några.

Ut mot vägen omges tomten av en häck av prakthäggmispel, för tillfället på väg att blomma. Längst i väster avgränsas den av en gärdesgård som döljer köksträdgården med upphöjda odlingsbäddar. Den tillhör egentligen sonen Tarras familj men även Ethel hjälper till att sköta och använda den.

– För mig är det perfekt med de upphöjda bäddarna, berättar Ethel, man slipper ligga på knäna och rensa... jag blir ju inte yngre och då är det bra att kunna sköta trädgårds-arbetet lite smidigare.

 

Förnöjsamhet
Det är en ovanlig idyll syskonen Delin skapat åt sin mamma. Trädgården och huset är så fint inpassat i den befintliga miljön. Även om sonens hus ligger ett litet stenkast bort känns det ändå avskilt och privat. Om några år kommer trädgården vara inbäddad av häggmispelhäcken och bli än mer intim.

– Det har blivit så otroligt bra alltsammans och jag trivs fantastiskt bra här. Jag brukar beskriva det med ett, kanske gammalmodigt, uttryck: förnöjsamhet.

Gammalmodigt eller ej, Ethels varma känslor för sitt kära näste är det inte svårt att begripa sig på.

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

karanastet1
karanastet2
karanastet3
karanastet4

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård