item1a1 item2

< till arkivet

Trädgårdens guld

Ser du bin som något irriterande man viftar bort en varm sommardag, kan det vara dags att tänka om. Dessutom är det oftast inte bina, utan getingarna som surrar kring matbordet. Bina bryr sig nämligen mer om dina blommor, och ger i utbyte både honung och frodigare grönska. En av alla som vet att ta till vara på dessa surrande insekters slit, är Johann Lang.

Text Anna Wendt. Foto Lisa Björner

På tomten till den röda föreningsstugan nära sjön Orlången strax utanför Stockholm, ljuder ett oavbrutet surr. Det påminner lite om en stråkorkester som håller på att stämma sina instrument, men snabbt inser man att det är ljudet från de försommarflitiga bina som flyger in och ut ur sina samhällen.

Huddinge Biodlarförening har tio kupor och de rymmer vardera minst 40 000 bin, under högsommaren ännu flera. Och alla har de ett och samma mål i sikte; att samla nektar.

Sorthonung

En av biodlarna som har kupor i föreningen, är Johann Lang. Sedan tre år tillbaka driver han ett projekt med stöd från Jordbruksverket där ett tiotal biodlare jobbat med att skörda honung från olika blomsorter, så kallad sorthonung.

– Många tänker kanske inte på det men det är med honung precis som det är med vin, det finns många sorter säger Johann Lang och håller upp de små burkarna som står på köksbordet i biodlarföreningens stuga.

– Titta bara på färgen, den skiljer sig verkligen. Precis som smaken. Som lindhonungen till exempel, säger han och doppar en liten sked i den ljust, nästan gröngula innehållet i burken. Visst känner man en vag smak av mint? Maskroshonungen i sin tur har en kraftigare blomsterarom medan ljunghonungen går mot kola-hållet.

Svensk honung – en bristvara

De flesta är vana vid att honung smakar som den vi köper i butiken och som kommer från Sveriges olika biodlare blandad till en standardhonung. Och det är just det som Johann tycker är så synd.

– Nyanserna i honungens smak försvinner och en unik naturprodukt går förlorad, menar han. Nere på kontinenten är det mycket vanligare att man hittar olika sorter på butikshyllorna. Här hemma är det svårare att förlita sig på en god skörd av respektive sort eftersom väder och vind varierar och påverkar hur mycket nektar det finns tillgång till.

Den svenska honungen är annars uppskattad för sin höga kvalitet men tyvärr produceras det för lite. Varje år importerar vi därför mellan 3000 och 5000 ton för att täcka vår konsumtion, och eftersom honung är en bristvara blandar man ofta honung som är producerad inom EU med honung som är producerad utanför.

– I Sverige får inte honungen värmas utan att det anges på förpackningen. Däremot kan man vara ganska säker på att nästan all importerad, flytande honung värmts till 80-90 grader. Det som händer när man värmer honungen, är att de naturliga enzymerna och därmed bakteriedödande egenskaperna, dör, säger Johann.

 

Livet i kupan

Att honung, vare sig det är sorthonung eller inte, är en vara av slit finns det ingen tvekan om. Lite mer än en vecka tar det för att fylla de vaxceller som bina byggt mellan ramarna i varje kupa. Då innehåller en låda med 10 ramar ungefär 20 kilo färdig honung. Och för att få ihop nektar till ett gram honung, måste bina flyga till 5 000 blommor. Juni och juli är högsäsong och det är då skörden är som bäst. När blomningen avtar minskar drottningen sin äggläggning för att helt upphöra med den under vintern.

Varje kupa funkar som ett eget samhälle som regeras av en drottning. Det är hennes och drönarnas arvsanlag som avgör om det blir ett bra samhälle med fromma bin. Drottningen lägger upp till 3000 ägg per dygn och redan efter 21 dagar är de färdiga bin. Drönarna, som brukar vara ett tusental, har som uppgift är att para sig med drottningar som föds under sommaren. En drottning ska paras med 20-30 drönare för att man ska få en bra blandning av olika arvsanlag. När vintern kommer och drönarna gjort sitt, är det dags för den såkallade drönarslakten och hanarna kastas ut. Resten av skaran består av arbetsbin, som kan variera i antalet från runt 40 000 och upp emot 70 000. Förutom att samla honung, städar, bygger, ammar och vaktar arbetsbina. Bin som föds under sommaren lever bara 6-7 veckor, sedan slits vingarna ut och de orkar inte flyga hem med honungen. Bin som föds på hösten får däremot en bättre kost och lever i regel över hela vintern eftersom de slipper arbetet med att samla nektar.

Vi behöver våra bin

Johann lyfter upp några av ramarna i en kupa som hunnit fyllas och sätter dem i en honungsslunga.

Rädd för att bli stucken är han inte.

– Det är väldigt sällan det händer med tanke på hur utsatt man är, säger Johann. Och såvida man inte är överkänslig, tycker jag inte att det är något som ska avskräcka en från att skaffa bin.

Det man kan tänka på är att bära ljusa, gärna vita, kläder och stövlar, säger han. Bina dras inte lika mycket till ljusa färger. Och så ska man tänka på att inte göra några hastiga rörelser. Ett klassiskt redskap för att få lugna bin är rökpusten, även om den bör användas med måtta. Puffar man med den utanför kupan, fyller bina sig med honung eftersom de tror att det är fara (skogsbrand) på gång och måste fly från sin bostad. När de har magen full med honung blir de lugna och snälla och sticks inte.

Johann har sysslat med bin sedan början av 70-talet. Men självfallet är det inte bara på grund av honungen.

– En av de stora fördelarna är att man lär sig umgås med naturen. Nu lägger man märke till allt på ett helt annat sätt. Bikuporna blir nästan som en skvallerspegel som berättar vad som händer i naturen runtomkring, säger han. Dessutom tillhör bina de pollinerande insekterna och det sägs att 30 % av all vår mat är direkt beroende av pollinering. Utan dessa skulle det alltså gå illa.

Ökat intresse för biodling

Kunskapen om biodling har ökat de senaste åren. Det tror Johann går hand i hand med det ökade intresset för trädgård som också gör att många av nybörjarna är kvinnor. Dessutom har kuporna blivit enklare att använda. En yrkesodlare har ofta upp till 300 samhällen. För en hobbyodlare som Johann räcker det med fem till tio stycken, men minst bör man ha ett par kupor.

Johanns tips till den som vill börja med bin är att först gå en kurs med praktik. Dels för att få goda råd men också för att lära känna bina och hur de fungerar. Ta kontakt med den lokala biodlarföreningen så får du reda på vart du ska vända dig.

– Att ha med bin att göra är värt varenda sekund, ler han och doppar ner en smaksked i honungsslungan.

Och den som en gång smakat på nyslungad honung – så som den smakar innan aromerna hunnit fly med luftens syre – vet hur honung ska smaka.

> till topp

 

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

honung2
honung4
honung5

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård