hildasholm3 item2

< till förstasidan

Morgongåvan Hildasholm

På Stengården i Leksand, omgiven av vita murar, valde familjen Munthe att leva sitt sommarliv. Den stora trädgården är ett stycke England förflyttat till Siljans strand.

 

Av Klas Kihlberg och Gustav Stjärnström
 

Det var som morgongåva till sin hustru den var tänkt, Stengården strax norr om kyrkan i Leksand. En morgongåva var förr avsedd att trygga försörjningen för änkan vid makens frånfälle men för Axel Munthe var det framför allt ett sätt att introducera sin engelska hustru, Hilda, till Sverige i allmänhet och sitt älskade Dalarna och Siljansbygden i synnerhet.

Mark arrenderades av kyrkan och ett imponerande hus med två flygelbyggnader byggdes efter ritningar av arkitekten Torben Grut (mest känd för Solliden på Öland och Stockholms stadion). Stilen kallas vasarenässans, med vitputsade fasader och valmat tak. Robust och nobel i stilen men en aning främmande för trakten.

Axel Munthe var, och är fortfarande, en av de internationellt mest kända svenskarna. Hans "Boken om San Michele", halvt dokumentär, halvt uppdiktad, blev en fenomenal bestseller under första halvan av 1900-talet. I den skildras hans liv som läkare i Frankrike och Italien och inte minst hans livsprojekt Villa San Michele på Capri, en plats många associerar med namnet Munthe idag. Långt färre kopplar samman hans namn med Leksand och Dalarna.

Men så blev det inte heller mycket tid han tillbringade här. Giftermålet med den engelska köpmansdottern Hilda Pennington-Mellor blev inte särskilt lyckat – även om de aldrig skiljde sig levde de åtskilda större delen av äktenskapet. Den en gång så förälskade Hilda tröttnade snart på sin man och krävde en separation. Uppgörelsen gav henne ensamrätt till Stengården i Leksand och där kom hon och de två sönerna, Malcolm och Peter, att tillbringa sina somrar framöver.

Hildas trädgårdar

Även om det var Axel Munthe som var hjärnan bakom Stengårdens tillblivelse, var det Hilda som skapade trädgården. Eller snarare trädgårdarna. För runt byggnaderna på Hildasholm (det nya namnet fick Stengården efter Hildas död av sönerna) ligger flera olika trädgårdsrum med olika karaktär och stämningar. Förebilderna är uppenbart hämtade från England och kontinenten men växtvalet är i stort sett helt lokalt – precis i linje med trädgårdsgurun Gertrude Jekylls teser som spreds i hemlandet vid ungefär samma tid, 1910- och 20-talen, och som Hilda tog starka intryck av.

Hilda var mycket road av teater och på somrarna satte hon och pojkarna upp olika skådespel, gärna Shakespeare, ute i trädgården. De olika trädgårdsrummen, skiljda åt av höga granhäckar, blev utmärkta scener för uppsättningarna, som också involverade gäster på besök och en hel del -Leksandsbor.

Det första rummet som anlades var Påfågelträdgården. På slott och herresäten i England var det inte ovanligt med levande påfåglar som spatserade runt i trädgårdarna men på Hildasholm nöjde man sig med två påfåglar, gjutna i bly. De står i en parterr i form av avfasade kvadrater och hjärtan. Från början var häckarna av buxbom men efter flera misslyckade försök gav man upp och ersatte den med dvärgspirea (Spirea japonica 'Little Princess'), klart härdigare här i växtzon 4–5.

Rumssviten fortsätter med Enebuskträdgården. Numera samsas enarna med en del tujor och idegranar men då det var den vertikala karaktären Hilda ville åt passar de bra in. Mellan pelarna av enar löper rabatter fyllda av tåliga perenner, som orientalisk vallmo, riddarsporrar, gullris och stjärnflocka. Går man vidare norrut kommer man in i den nedsänkta trädgården: trädgårdens kanske tydligaste tecken på inspiration hämtad från England, med sitt golv av marktegel och den kvadratiska dammen i mitten.

Tillbaka ute på den stora gårdsplanen når man en liten rosenträdgård och norr om huset står ett antal formklippta granar, ytterligare en tydlig blinkning till England.

Dessa miljöer är de mest "ordnade" på Hildasholm. Annars är stora delar av trädgården mer att likna vid naturtomt längs branten ner mot Siljan. Genom skogen går stigar fram till gläntor med små överraskningar: en fontänträdgård, ett ekotempel i grönmålat trä och en sagoaktig brunnsträdgård – perfekt scenografi för familjen Munthes teateruppsättningar ute i det fria. Vid sidan av rosor och violer vurmade Hilda särskilt för vilda växter. I den så kallade Gropen, en skuggig plats längst ner i en ravin, planterade hon in vilda växter från trakten. De står runt en liten ängel av bly med ett tak av böjda grenar. Strax intill ligger ett lusthus med fin utsikt över Siljan, en rofylld plats där man kan följa solnedgången en vacker sommarkväll.

 

Förfall och förnyelse

Familjen Munthes somrar på Hildasholm verkar ha varit osedvanligt idylliska. Vittnesmålen är många om den lättsamma och magiska stämning som rådde här. Självklart var det ett priviligierat liv man levde, med tjänstefolk och personal som skötte hus och trädgårdar, även när familjen inte var här. När Hilda och pojkarna kom hit från London vid midsommar skulle huset vara uppvärmt och städat, skafferierna fyllda och trädgården iordningställd. Även om Hilda hade ett stort trädgårdsintresse var det knappast hon ensam som grävde och lukade hela trädgården.

Efter andra världskriget förändrades de sociala villkoren i Sverige snabbt och en livsstil av det här slaget blev allt svårare att upprätthålla. Det var inte lätt att få tag på arbetskraft för gårdens skötsel och hus och trädgårdar förföll allt eftersom. När Hilda dog 1967 lämnade hon Hildasholm till sina söner och sonen Malcolm lät då genomföra en restaurering. På 1980-talet skänkte han allt till en stiftelse och numera är Hildasholm förklarat som byggnadsminne. Med hjälp av offentliga bidrag genomgick hela anläggningen en omfattande renovering på 1990-talet.

Sedan 1999 sköts trädgårdarna av Ingemar Blomqvist. Hans ambition är förstås att bevara miljön i Hildas anda men viss förnyelse har ändå tillåtits, bland annat har man skapat en medicinalträdgård, en tribut till apotekarsonen och läkaren Axel Munthe. Trots att han sällan bodde här var han ändå upphovsmannen till Hildasholm. Det var hans kärlek till Dalarna som fick en engelsk familj att slå sig ner här vid Siljans strand och leva sommarliv.

 

Hildasholm är öppet för allmänheten med guidade visningar. Här finns café och butik • www.hildasholm.org

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

hildasholm1
hildasholm2

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård