item1a1 item2
Gunnebo entrén

< till arkivet

Gunnebo

På Gunnebo Slott i Mölndal har 1700-talet återskapats efter flera års hårt arbete. Nu kan man åter flanera runt i trädgårdarna och uppleva det romantiserade lantlivet.

Text Sabina Richter
Foto Klas Kihlberg

Skogen öppnas och högt däruppe, inramat av högvuxna träd, tornar slottet upp sig bakom den terrasserade trädgårdsanläggningen. Efter att ha kört utmed Stensjön och Rådasjön i Mölndal, söder om Göteborg, och igenom en högvuxen skog har vi kommit fram till Gunnebo slott. Entrévägen till slottet är brant, man kan välja att röra sig genom norra stilträdgården eller att ta den parallella vägen som förr var till för dem som anlände med droska. Vi tar trädgårdsentrén och behåller slottet som en central fokuspunkt där uppe på kullen.

Familjen Hall och 1700-talet
Arkitekten bakom slottet och anläggningen är Göteborgs dåvarande stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg. När han ritade Gunnebo, byggnader såväl som trädgårdar, hämtade han inspiration från sina resor i Italien och Frankrike, där han tagit del av de nyklassicistiska riktningar som rådde.
Uppdragsgivaren var en av Sveriges mest välbärgade män, John Hall den äldre, från Göteborg och hans fru Christina Hall. De övertog marken 1778 och med hjälp av Carlberg och hans detaljerade ritningar uppförde de här sin sommarvilla för att kunna leva ett lantliv efter dåtidens ideal.

Idag ägs och drivs slottsanläggningen av Mölndals stad och sedan 1996 har man arbetat med att försöka återskapa 1700-talets Gunnebo med dess olika byggnader och trädgårdar. Anläggningen är orienterad i nord-sydlig riktning med en mittaxel som tydligt löper genom hela trädgården och genom slottet som är centralt placerat på en höjd. Trädgårdarna och slottet är starkt integrerade i varandra. Idag sluter sig landskapet kring anläggningen men ursprungligen var det omgivande naturlandskapet en del av kompositionen både visuellt och fysiskt.

På norra sidan, entrén till slottet, möts man av en terrasserad anläggning med formklippta koner av avenbok och mindre inhägnade planteringar med stormhatt och ormrot. På södra sidan om slottet breder en stilträdgård ut sig med sina boskéer av lind, som bildar mindre rum. I anslutning till dessa ligger två nedsänkta bowling-greens och en mindre damm där man ibland kan se salamandrar. Stilträdgården omges av resterna av den engelska parken. Här möter de öppna ängarna och de trädbevuxna kullarna den strikt formade och terrasserade trädgården och kontrasten är slående. Runt omkring slingrar sig gång­vägarna i terrängen och gräset välver sig mjukt och bildar utsiktspunkter såsom Apollos och Floras kulle.

Floras Kulle som ligger nordöst om slottet, är ett exempel på hur man under den här tiden anpassade landskapet och justerade det för att få den mjuka böljande terrängen. Som förebild hade man den engelska parkstilen. Floras kulle, som ursprungligen var ett kalt berg, täcktes med jordmassor och gräsbesåddes för att passa in.

Öster om slottet ligger köksträdgården och drivhuset. Enligt Carlbergs ritningar kan man se att det fanns två köksträdgårdar, en gammal och en ny. Den gamla fanns innan familjen Hall tog över marken och båda finns idag rekonstruerade. Det är frodiga odlingar där grönsaker och blommor står strikt uppradade i de upphöjda planteringsbäddarna och den gamla köksträdgården omgärdas av en vacker mur utmed vilken fruktträd står spaljerade. Växtsorterna är väl utvalda för att passa in i 1700-talsmiljön. Dessutom är det som odlas Kravcertifierat, här sker odlingen av grönsakerna ekologiskt vilket kan vara en inspirationskälla för besökaren.

Ett Gunnebo i förändring
Idag har man till stora delar återskapat 1700-talets Gunne­bo men arbetet är ännu inte slutfört. För att genomföra rekonstruktionen har man använt sig av Carlbergs originalritningar som bevarats och som komplement till dessa finns ett antal teckningar som sonen, John Hall den yngre, gjorde. Drivhuset har man byggt upp efter teckningar och arkeologiska utgrävningar, då det inte finns några originalritningar kvar.

Förutom att återskapa stilträdgårdarna, köksträdgårdarna, drivhuset och de två flygelbyggnaderna mellan slottet och köksträdgården har man även rekonstruerat byggnaden för tjänstefolket och hönshuset. Dessa blev av någon anledning aldrig uppförda under 1700-talet utan det är först nu under vårt sekel som de går att uppleva på plats.

När man idag vandrar runt i slottet eller i stilträdgården kan man lätt föreställa sig hur livet på landet skulle kunna ha tett sig om man tillhörde de exklusivt utvalda på 1700-talet. Eller när man tar del av något skådespel och musikarrangemang som försiggår ute i parken för att sedan njuta den uppdukade buffén, med grönsaker hämtade från köksträdgården, i byggnaden för tjänstefolket.

Odling enligt Linné 
I år är det Carl von Linné som satt sin prägel på Gunnebos nya köksträdgård i och med 300-års jubiléet av hans födelse. Temat är ”Odling enligt Linné”. I anslutning till drivhuset är ett prydligt rutsystem utlagt av odlingsbäddar. Odlingsbäddarna är upphöjda i relation till de upptrampade gångarna och har bredden två alnar, d v s 1,2 meter (en aln är ett äldre mått som motsvarar längden från fingerspets till armbåge). Här har kroppens mått och de praktiska förutsättningarna för skötseln styrt den estetiska utformningen. De hävda bäddarna har varit optimala ett år som detta när nederbörden varit riklig. De har snabbare dränerats ut och värmts upp vilket givit växterna bättre förutsättningar.

Flera av citaten som står vid odlingarna är hämtade från Linnés Västgötaresa 1746, där han vid flera tillfällen noterade färgväxternas betydelse för Västergötland och den rika förekomsten av textilindustrier. I odlingsbäddarna finns ett brett urval av färgväxter. Flera av dessa ser man annars inte så ofta i dagens rabatter men de har förutom sin färgande egenskap även ett prydnadsvärde. Här finns färgreseda, segelbuske (även kallad falsk indigo), vejde, safflortistel, krapp, johannesört och färgkulla. Några av växterna är mer kända, som kungsmynta, jättedaggkåpa och vinruta. Alla är växter som förr användes för att ge färg åt textilier. Av vejde framställde man den blå färgen till den svenska flaggan, den gula färgen hämtades från färgresedan. Här står även bondtobak som under 1700-talet odlades i Sverige och som Linné ansåg vara ekonomiskt viktig för landet, så vi på sikt skulle kunna undvika dyrbar import.

Eftersom Linné gick bort samma år som familjen Hall förvärvade Gunnebo hann han aldrig uppleva anläggningen. Men Gunnebo är ändå ett bra uttryck för den anda som rådde under Linnés tid, med nytta och hushåll som centrala begrepp.

Framtidens Gunnebo
Ett framtida projekt för att föra Gunnebo ytterligare närmare ursprunget är att återuppföra det vackra orangeriet. Detta var placerat i södra delen av stilträdgården, öster om dammen, men brann ner 1829. Återigen skulle då anläggningens terrasser prydas med exotiska växter och träd som sedan skulle kunna vinterförvaras i orangeriet. Vi skulle kunna promenera runt liksom man gjorde på 1700-talet i en illusion av att befinna oss i Italien eller Frankrike, där Carlberg en gång var och fick sina idéer till utformningen av Gunnebo.

Ytterligare ett projekt för framtiden är att återskapa den engelska parken som omfamnade hela anläggningen. För detta krävs dock gediget förarbete med bland annat arkeologiska undersökningar och jämförande studier med andra anläggningar från denna tid. Under 2008 genomförs en stor trädgårdsutställning under namnet Göteborgs Lustgårdar. På Gunnebo kommer utställningen att genomsyra både köksträdgårdarna och stilträdgården. Bland annat håller man nu på med att ta fram fler historiskt korrekta detaljer, såsom urnor och bänkar, för att dekorera stilträdgården. 
Gunnebo slott fick tidigt uppmärksamhet för att vara det dyraste och vackraste träslottet i Sverige. Efter att ha besökt slottsanläggningen vid flera tillfällen under årens lopp och sett utvecklingen kan man undra vad slottet vore utan sina trädgårdar och den kompletterande bebyggelsen. Nyligen fick anläggningen ytterligare uppmärksamhet när den tilldelades priset ”Årets vackraste slottsträdgård” vilket delas ut av tidningen Gods & Gårdar.

Idag strövar folk omkring i trädgårdsanläggningen och i resterna av den engelska parken sitter gäster och har ­picknick. Barnen leker tittut mellan boskéerna och slår ­kullerbytta på gräset eller ligger på mage intill dammen och spanar efter salamandrar. I köksträdgården arbetar trädgårdspersonalen. 

Livet på landet, på Gunnebo, i trädgården och parken, ter sig nog inte så olikt idag jämfört med när 1700-talets herrskap flanerade runt här. •

Läs mer på
http://www.gunneboslott.se/


> till arkivet

 

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

Gunnebo köksträdgård
Gunnebo dahlior
Gunnebo formklippt avenbok

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård