item1a1 item2

< till förstasidan

Great Dixter

Humor och experimentlusta. På Great Dixter släppte trädgårdslegendaren Christopher Lloyd på alla tyglar och skapade sina egna regler. Idag är det en vallfartsort, där det omisskänligt, smakfullt engelska bryts av mot det lätt anarkistiska och vilda. Så om trädgårdslusten och idéerna tryter är ett besök att rekommendera som botemedel.

Av Klas Kihlberg och Gustav Stjärnström
 

Passion – det är ordet som kommer upp i huvudet när man läser om Christopher Lloyd och Great Dixter. För var det något han gjorde var det att leva för, med och i sin trädgård. Han föddes och dog här och det blev hans livsverk.

Och passion är sannerligen känslan som består efter ett besök på Great Dixter. Knappast någonstans har vi upplevt en trädgård så lustfylld, vacker och rolig på en och samma gång. Färgkoordinering av gängse slag lyser med sin frånvaro och vid första anblick känns det som att någon helt har tappat kollen. Men det är förstås inte så. Allt är högst medvetet och uttänkt.

 

Välkänd form, säreget innehåll

Ramarna till trädgården känner nog många igen. Åtminstone om man har besökt några av de andra klassiska trädgårdarna i England, som Sissinghurst en bit härifrån. Trädgårdens grundform (liksom stora delar av husets) stod Edwin Lutyens för. Han var förmodligen den mest kände arkitekten inom Arts & Crafts-rörelsen runt förra sekelskiftet, ofta i samarbete med en annan trädgårdsgigant, Gertrude Jekyll (som för övrigt var god vän till familjen Lloyd).

Och Great Dixter är faktiskt så arts & craft-aktigt det kan bli. Här finns de höga, perfekt klippta häckarna som bildar rum på rum, runt om huset. Här finns en liten muromgärdad trädgård som leder till en riktigt rejäl "sunken garden". Självklart finns här långa, djupa rabatter längs prydliga stenläggningar och gräsgångar. Stora terrasser och trappor vid huset ger plats åt urnor och mängder av växtfyllda krukor. Och inte minst, här finns utsikten över ängsmarker och vidare ut i det pastorala landskapet.

Fast om den är klassiskt engelsk i sin form är den
högst unik och personlig till sitt innehåll. När det kom till växtval följde Christopher Lloyd knappast några bestämda regler. Han skapade sina egna. Hans utgångspunkt var att prova sig fram och inte ha några fördomar vad gäller färger, storlek och bladverk. Ofta lät han växterna fröså sig själva och på så sätt föreslå en ny kombination. Om den föll honom i smaken fick det vara så. Han drog sig inte för att blanda klassiska engelska perenner med mer exotiska inslag. Inte heller att låta det ljuva, romantiska bryskt möta det djärvt intensiva. Vare sig i fråga om färg eller form.

 

Christos värld

Christopher Lloyd föddes här 1921. Det var hans föräldrar som köpte Great Dixter, då en förfallen, medeltida herrgård med tillhörande "oast house" (ung. humletork), så typisk för trakterna här i East Sussex och Kent. Fadern anlitade Edwin Lutyens som byggde ut huset och formgav trädgården. Båda föräldrarna var trädgårdsintresserade men det var framför allt mamma Daisy, i troget sällskap av yngste sonen Christopher, som gav de fina, nya trädgårdsrummen innehåll. Ett samarbete mor-son som skulle hålla i sig i femtio år, tills Daisy gick bort 1971. Därefter var trädgården Christophers egen.

Med några undantag (privatskola, universitetsstudier, krigstjänstgöring under andra världskriget) stannade han här livet ut. Han kom att bli en välkänd trädgårdspersonlighet genom sina banbrytande böcker, artiklar och dagstidningskrönikor om trädgårdsodling. Han provade nya idéer och stod många gånger i frontlinjen inom trädgårdskonsten.

Great Dixter var i mångt och mycket hans experimentverkstad. Här skapade han de fantastiska ängsplanteringar som sedan blivit högsta mode. Hans samplanteringar med färgstarka dahlior sågs som halvtokiga när det begav sig men knappast något man sätter i halsen för idag. På senare år propagerade han till och med för användandet av exotiska, djungelliknande växter, något Arts and Crafts-rörelsen på sin tid såg som en viktoriansk styggelse. När han tog bort en gammal rosträdgård och gjorde plats för sin egen exotiska trädgård väckte det stor uppståndelse. Idag är det en smärre ikon, avbildad otaliga gånger i trädgårdsböcker och -magasin. Christopher Lloyd blev till slut "Christo" med hela den engelska trädgårdsvärlden.

Christopher Lloyd gick bort 2006 och idag drivs trädgården vidare genom en stiftelse. Huvudträdgårdsmästare är Fergus Garrett, som arbetat på Great Dixter sedan början av 1990-talet. Trädgårdarna är, liksom under Christophers levnad, öppen för allmänheten. Huset i sig är en upplevelse, inte minst den stora medeltida salen med korsvirkesväggar och bjälkbågar. Här finns också en handelsträdgård lägligt till pass då man blivit översköljd av intryck och suget efter växter att ta med sig hem är på topp.

 

Bästa tiden att komma hit

Vårt möte med trädgården är på försommaren. Även om överflödet redan så här års är påtagligt är det på sen-sommaren trädgårdens beryktade karaktär blir som tydligast, då man får tränga fram i trädgårdsrummen likt en lilleputt bland högresta perenner. Det är då den exotiska trädgården står i zenith, med bananplantor, pålrör, jätte-verbena och dahlior.

Å andra sidan är det förmodligen nu, i månadsskiftet maj-juni, man ska komma hit för att uppleva den fantastiska ängsblomningen. Smörblommor, hundkex, fibblor, käringtand, prästkragar, camassia... det blommar precis överallt. De mörka, formklippta idegranarna står som kontrast och förstärker känslan av lättsinne, att sommaren äntligen är här.

Men det är ingen tvekan om att denna trädgård måste besökas mer än en gång. En andra del, "Sensommar på Great Dixter", lär med all säkerhet följa i denna publikation.

 

Great Dixter ligger i Northiam, East Sussex, cirka 8 mil från London. Ta tåg från London till Rye eller Hastings och sedan anslutande buss till Northiam. • www.greatdixter.co.uk

 

> till topp

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

greatdixter1
greatdixter2

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård