item1a1 item2
Bellmans trädgårdar entré

< till arkivet

Bellmans Trädgårdar

Är det trädgårdsromantik du söker så bege dig till ett koloniområde. Det gjorde jag en försommarkväll och blev helt tagen av den slösande blomningen och till synes anarkistiska odlarglädjen. Välkommen till Bellmans Trädgårdar.

Av Klas Kihlberg

Det är svårt att förstå att Sveriges största stad bara ligger några kilometer bort – när jag kliver in på koloni­området Bellmans Trädgårdar för tankarna snarare till landsbygd än storstad. Okej, tittar man lite snett upp bakom tallarna så tornar ett nybygge upp med betongelement och lyftkranar. Men ändå.

Genom en stor vitmålad dubbelgrind, helt inklädd av pipranka, stegar jag in längs gruslagda gångar och slås av det hav av prästkragar, vallmo och pioner som ligger framför mig. Det är något annorlunda med detta koloniområde, en känsla av att man går in i en enda jätteträdgård. Inga höga häckar eller staket mellan lotterna, inte heller några hus. Det är rent av svårt att avgöra var den ena lotten börjar och andra tar vid. Och det är något av charmen med Bellmans Trädgårdar – det är lite anarkistisk odlarglädje som råder här.

Egentligen är det inte en slump att det blivit som det blivit. När koloniföreningen bildades, så sent som 1989, var det ett par tomter med trädgårdar och små grusgångar mellan de gamla äppelträden. Detta valde man att behålla och lade ut lotterna utifrån den befintliga strukturen. Lite hipp som happ kan tyckas. Även storleksmässigt; vissa lotter mäter blott 40 kvadratmeter medan de största ligger på över 100.

Hela området ligger i en sluttning ner mot Klubbensborgs camping och marina och nästan överallt får man vackra utblickar mot Mälaren och de små öarna som döljer Drottningholm. Runt alltihop går ett vackert trästaket målat i falurött, en färg som går igen i de blygsamma hemma­byggen som står på lotterna: växthus, odlingslådor, spaljéer… Ingenting får överstiga 1,5 meter och med några få undantag har medlemmarna snällt hållt sig till denna regel.

Och Bellman då?
Även om föreningen är ung är känslan av historia tydligt närvarande när man rör sig i omgivningarna. Även namnet pekar i den riktningen. Den historie- eller musikintresserade undrar kanske hur just Bellman kommer in i bilden. Ja, inte har han varit kolonist, det är ganska säkert. Däremot var han inte en ovanlig syn i området. Carl Michael Bellmans syster Catharina Christina var gift med en viss von Kapfelman som ägde Hägerstens gård, någon kilometer härifrån. På den tiden tillhörde hela området runt Bellmans Trädgårdar just Hägerstens gård och Carl Michael med ­vänner frekventerade gärna Fader Höks krog och värds­huset Klubben som ligger här strax intill. Så när det var dags att namnge den nybildade koloniföreningen var det kanske inte så svårt att komma överens. Namnet ger en skön klang helt enkelt.

Charmigt pyntande
Jag fortsätter runt i området och kikar in bland små bersåer där enkla pinnstolar och små bord står inklämda i grönskan. De allra flesta har sina grönsaker i odlingslådor, antagligen av praktiska skäl – jorden är på många håll tung att gräva – men samtidigt är det riktigt fint. Inte minst då de allra flesta valt den faluröda färgen. Det liksom håller ihop det hela.

Ett annat slående inslag är människors behov av att pynta och göra det personligt – hemtrevligt är väl ett annat ord. Små snäckdekorationer eller en fyrkant med små bitar kakel och tegel, väderbitna stolpar med en glaskula högst upp – de dyker upp lite här och var när jag promenerar omkring. Hög charmfaktor.

De flesta har sin egen lilla sittplats på lotten men om sällskapet överstiger två personer blir det nog lite väl trångt. Då är det inte dumt att ha tillgång till Klubbhuset, föreningens egen trävilla högs upp i sluttningen. Där kan man spisa sin medhavda lunch, ta en kaffe och till och med ordna fest för stora grupper. Utanför finns en liten gräsmatta med plats för större kalas och härifrån är utsikten mot Mälaren som bäst.

Och odlingen då? Ja, det är med det som med folk som mest: de olika lotterna skiljer sig åt helt beroende på personlighet, tidstillgång och ambitioner. En del lotter är prydliga och ogräsfria, andra ett totalt hav av blommor, grönsaker, bärbuskar och ogräs. Ett genomgående tema är kanske prästkragarna, vallmon och pionerna. I alla fall idag, den här tiden på året. Framemot sensommaren är det astrarna, ­rosenskäran och höstsolrosorna som tar över huvudrollen. Och på våren är det utan tvekan de gamla, knotiga äppelträden i full blom som tar andan ur en. Det är inte dumt att komma hit vid olika årstider – till och med tidig vinter, när de vissna växterna täcks av rimfrost och luften är frisk och hög. •

> till topp

 

FLER REPORTAGE HITTAR DU HÄR

Bellmans trädgårdar rosenkrage
Bellmans trädgårdar utsikt

KONTAKT

HEM

ANNONS

tradgardslivprenumeration

SÄLJSTÄLLEN

ANNONSERA

item3

TRÄDGÅRDSLIV

item4a

PRENUMERERA

hemsidahuvud1a1

© Trädgårdsliv trädgårdstidning trädgård